För att kunna styra ett företag sÄ behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hÀmtas frÄn bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag vÀlja? Företaget lever inte isolerat frÄn omvÀrlden dÀrför finns det mÄnga faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader pÄ produkter pÄ ett bÀttre sÀtt.

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Bakgrunden till denna studie Àr att företagen Moelven Skog och ValÄsen sÄgverk önskar effektivisera rÄvaruanvÀndningen och dÀrmed minska spillet av timmer genom att sÀnka stötmÄnen. En sÀnkning frÄn tio till sju centimeters stötmÄn har redan implementerats pÄ ValÄsen sÄgverk men man vill nu undersöka om det gÄr att sÀnka den ytterligare. Genom att genomföra en sÄdan förÀndring avser företaget vinna strategiska fördelar sÄsom volymbesparingar av virke och högre timmerutbyte i jÀmförelse med konkurrenterna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka möjligheterna att minska lÀngden pÄ timret frÄn Moelven Skog till ValÄsen sÄgverk genom att sÀnka stötmÄnen. Förhoppningen Àr genom studien skapa en metod som sedan kan anvÀndas för att ta fram den ideala stocklÀngden till samtliga svenska sÄgverk inom koncernen. Kunskaper som klarlÀgger timmerhantering frÄn skog till sÄg har anvÀnts tillsammans med kunskap om sprickuppkomst, mÀtning och kvalitetsbedömning av sÄgad vara, fördjupning i justerverkets mÀtutrustning samt teorier om processanalys.

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram dÀr hjÀlpmedel av olika slag presenteras för att mÀnniskor skall kunna förbÀttra sin livsstil. Ett program som uppmÀrksammats i detta sammanhang Àr Du Àr vad du Àter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbelÀggande sÀtt att presentera mat och Àtande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter. Syftet innefattade Àven att ta reda pÄ vilka motiv tittare hade för att se Du Àr vad du Àter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes dÀr tittare fick se ett avsnitt av programmet.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjÀnster har blivit alltmer komplexa under Ären. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag mÄnga olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, lÀggs mer ansvar pÄ individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsÀtter att konsumenten Àr vÀl informerad och tar rÀtt beslut.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

Syfte: Att ta reda pÄ om hÀstar som utför ett upprepat hÄrt intervallarbete i backe fÄr stegringar i koncentrationen av cTnI och om sÄ Àr fallet studera hur snabbt cTnI koncentrationerna normaliseras efter arbete. Material och metod: Elva vÀltrÀnade varmblodiga travare fick utföra ett arbetstest bestÄende en uppvÀrmning i lÄngsam trav (4000m) följt av 7 intervaller i ett tempo av 9 m/s i en 500 meters backe (lutning 24m/500m). Arbetet avslutades med att hÀstarna fick trava tillbaka till stallet (drygt 2000m) i lÄngsam trav. Blodprov för analys av cTnI togs i vila före arbetet, samt vid 3 och 6 timmar efter arbetstestets slut. Resultat: Alla hÀstar utom en uppnÄdde en puls pÄ >200 slag/min i samtliga intervaller.

Bakgrund och problem: I en global ekonomi som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, dĂ€rkonjunkturen fluktuerar och tillvĂ€xten avtar, Ă€r utveckling och förĂ€ndringar avverksamheter mer aktuellt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. En del av de förĂ€ndringar som sker Ă€r inom detinterorganisatoriska omrĂ„det dĂ€r nya insikter om samverkan vĂ€xer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fĂ„tt allt större betydelse och Ă€r en tydlig trend blandkommuner nĂ€r det handlar om att pĂ„ ett allt effektivare sĂ€tt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samĂ€gda bolag kan mĂ„nga gĂ„nger skapa problem med att hitta rĂ€tt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket pĂ„verkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina Ă„taganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dĂ„lig mĂ„lkongruens.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera fördelningen mellan mÀn och kvinnor som departementschefer i regeringen. Detta för att se om och i sÄ fall hur det finns skillnader mellan könen över tid. Undersökningen omfattar tiden 1970-2010 som i sin tur delats i tvÄ perioder.Resultatet visade att det finns könsmönster i regeringen. I den tidiga perioden fann jag att mÀnnens dominans var vÀldigt stor och att 10 ministerposter innehafts av endast mÀn. Tre ministerposter fanns vara könsneutrala (maximalt 60-40 procents förhÄllande mellan könen) och det var socialminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

I samband med organisationsförÀndringar Àr det idag vanligt att organisationer anvÀnder sig av förÀndringsagenter. En förÀndringsagent Àr den som verkstÀller en strategisk förÀndring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller mÀnniskor. Vilka egenskaper krÀvs dÄ generellt av en förÀndringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka egenskaper vÀrderas högst av de anstÀllda som involverats i ett förÀndringsarbete med en förÀndringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad anstÀllda, som varit involverade i ett förÀndringsarbete med en förÀndringsagent, anser vara de viktigaste egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förÀndringsagenters olika egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkÀtundersökning), dÀr 19 anstÀllda deltog med erfarenheter av förÀndringsagenter i samband med nÄgon organisationsförÀndring, fann jag vilka egenskaper som just i denna studie ansÄgs vara viktigast hos en förÀndringsagent.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip bestÄr av egetövande, lektioner för respektive instrumentlÀrare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hÀnger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i vÀldigt liten utstrÀckning. I det hÀr arbetet vill jag hÀvda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbÀttras avsevÀrt om kursplanen Àven tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under vÄren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blÄsmusiker pÄutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Den hÀr uppsatsen Àmnar studera effekterna av att anvÀnda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man fÄr luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gÄtt ut pÄ att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom mÄlgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt tvÄ kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrÄ, kund och allmÀnhet och dÀrefter stÀllt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgÄng och sÄledes kan PR-kuppar ses som motsÀgelsefulla i marknadsföringssyfte.