Med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöks nÄgra av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmÀrker en remittör, vilka kanaler för överföringar som anvÀnds och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkÀt tillgÀnglig pÄ Internet under tvÄ mÄnaders tid under hösten 2007 och mÄlgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nÄ ut till mÄlgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande Àr begrÀnsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjÀlp av tabellanalys och regressionsanalys.

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsÀttning fÄtt lyssna till texter som lÀsts upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mÀnsklig röst. Genom förstÄelsefrÄgor till varje text har det undersökts om en syntetisk upplÀsning av sammanhÀngande text ger en sÀmre förstÄelse Àn en mÀnsklig upplÀsning. Genom testet har ocksÄ faktorer som anstrÀngning samt korrelation med lÀngd, svÄrighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte Àr lÀngre Àn ca 700 ord eller inte har en upplÀsningstid pÄ mer Àn ca fem minuter sÄ ger en syntetisk upplÀsning inte nÄgon pÄvisbar försÀmring i förstÄelse. Resultat och analys visar dock att det vid lÀngre texter Àn sÄ kan finnas en skillnad i förstÄelse mellan de tvÄ upplÀsningssÀtten samt att det kan finnas en korrelation med textens lÀngd och svÄrighetsgrad.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till frukost j?mf?rt med annan frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig frukost.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

I detta arbete behandlas det osÀkrade rÀnteparitetssambandet. Resultaten frÄn rÀnteparitetssambandet kan kategoriseras i tvÄ olika typer av resultat beroende pÄ periodlÀngden. För perioderna med lÀngre löptid kan man inte bevisa att sambandet hÄller helt och hÄllet men man kan vissa pÄ att sambandet har en tydlig signifikans och pÄverkan pÄ vÀxelkursen. För de kortare tidsperioderna presterar rÀntesambandet betydligt sÀmre. Förutom att sambandet inte hÄller sÄ visar valutakurserna pÄ rörelser som Àr Ät motsatt riktning Àn vad rÀntesambandet förutsÀger.

FolkhÀlsan har varit ett hett debattÀmne pÄ 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, dÀr kroppen Àr i centrum. VÄra levnadsvanor har förÀndrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hÀlsa stÄr för, uppmÀrksamma vad de tvÄ senaste lÀroplanerna sÀger om hÀlsobegreppet samt belysa vad elever i Är 5 tycker och tÀnker om begreppet hÀlsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hÀlsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta omrÄde. Följande frÄgestÀllningar var utgÄngspunkt för mitt arbete:· Vad stÄr begreppet hÀlsa för? · Vilken syn hade man pÄ hÀlsa förr i tiden? · Varför bytte Àmnet idrott namn till idrott och hÀlsa?· Vad sÀger de tvÄ senaste lÀroplanerna om hÀlsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hÀlsa?I min undersökning har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och en enkÀt.

Bakgrund: Att vara Àldre innebÀr förluster av mÄnga olika slag, bland annat fysiska förmÄgor, förlust av nÀrstÄende, och förmÄgan att upprÀtthÄlla eller skapa nya relationer. PÄ ett Àldreboende Àr den Àldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra mÀnniskor omkring sig. Trots det Àr det mÄnga Àldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det Àr av betydelse att vÄrdaren Àr lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vÄrdrelationen. Problem: För mÄnga ensamma Àldre Àr vÄrdrelationen den enda relationen de har.

För att kunna styra ett företag sÄ behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hÀmtas frÄn bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag vÀlja? Företaget lever inte isolerat frÄn omvÀrlden dÀrför finns det mÄnga faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader pÄ produkter pÄ ett bÀttre sÀtt.

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Bakgrunden till denna studie Àr att företagen Moelven Skog och ValÄsen sÄgverk önskar effektivisera rÄvaruanvÀndningen och dÀrmed minska spillet av timmer genom att sÀnka stötmÄnen. En sÀnkning frÄn tio till sju centimeters stötmÄn har redan implementerats pÄ ValÄsen sÄgverk men man vill nu undersöka om det gÄr att sÀnka den ytterligare. Genom att genomföra en sÄdan förÀndring avser företaget vinna strategiska fördelar sÄsom volymbesparingar av virke och högre timmerutbyte i jÀmförelse med konkurrenterna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka möjligheterna att minska lÀngden pÄ timret frÄn Moelven Skog till ValÄsen sÄgverk genom att sÀnka stötmÄnen. Förhoppningen Àr genom studien skapa en metod som sedan kan anvÀndas för att ta fram den ideala stocklÀngden till samtliga svenska sÄgverk inom koncernen. Kunskaper som klarlÀgger timmerhantering frÄn skog till sÄg har anvÀnts tillsammans med kunskap om sprickuppkomst, mÀtning och kvalitetsbedömning av sÄgad vara, fördjupning i justerverkets mÀtutrustning samt teorier om processanalys.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram dÀr hjÀlpmedel av olika slag presenteras för att mÀnniskor skall kunna förbÀttra sin livsstil. Ett program som uppmÀrksammats i detta sammanhang Àr Du Àr vad du Àter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbelÀggande sÀtt att presentera mat och Àtande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter. Syftet innefattade Àven att ta reda pÄ vilka motiv tittare hade för att se Du Àr vad du Àter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes dÀr tittare fick se ett avsnitt av programmet.