Climate change and sea level rise pose a growing threat to coastal cities, which will suffer from more frequent and extensive flooding in the future. Although the coastal city of Gothenburg is currently not affected to any great extent, the city will have to adapt in line with rising sea levels to protect infrastructure and ensure essential societal functions. The purpose of this study is to examine climate adaptation in Gothenburg, focusing on flood risks resulting from sea level rise. To gain a deeper understanding of the city?s specific circumstances, a qualitative research method was applied, using semi-structured interviews with officials working with flood adaptation within the city.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka hjÀlpmedel det finns och vilka metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i olika situationer som frÀmjar sprÄkutveckling hos barn pÄ förskolan. Vi vill Àven undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sprÄkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Varför Àr det viktigt att barn utvecklar sprÄket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhÄller sig pedagoger och hur skapas förutsÀttningar för sprÄkutveckling? Hur kan man tillmötesgÄ varje enskilt barn som har svÄrigheter med sprÄkutveckling? Metoden i den hÀr undersökningen baserades pÄ kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde pÄ fem olika förskolor med fem olika pedagoger.

Tidigare forskning har indikerat att det kan existera informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgÄng till sÀrskild information som inte Àr tillgÀnglig för marknaden. Detta innebÀr att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel pÄ Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien Àr insiders samtliga köp- och sÀljtransaktioner under 2005 för bolag noterade pÄ Aktietorget och Nordic Growth Market.

Den hÀr kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lÀrare utför mellan sina lektioner. LÀrare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del Àgnas Ät andra aktiviteter Àn undervisning. Denna del av arbetet Àr dold för mÄnga utomstÄende och fÄr dÀrför inte samma uppmÀrksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har Ätta gymnasielÀrare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under tvÄ veckor. Resultatet visar pÄ en stor variation nÀr det gÀller olika uppgifters karaktÀr och frekvens.

I detta examensarbete tittas det nÀrmare pÄ taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frÄgestÀllning: Hur effektivt kan svÀrm-AI anvÀndas för att utföra taktiska beslut nÀr det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frÄgestÀllningen skapades en applikation dÀr fyra kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller inom tekniken ?boids? anvÀndes. Inom tvÄ av kombinationerna anvÀndes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlÀgset bÀttre resultat och gav dÀrmed goda förhoppningar för att besvara frÄgestÀllningen, men för att kunna ge ett definitivt svar pÄ hur effektivt det Àr visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts anvÀndas.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar en bra lÀrare. LitteraturgenomgÄngen behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade lÀraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att fÄ fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rÀtt att stÀlla krav pÄ att socialbidragstagare deltar i aktiveringsÄtgÀrder av olika slag i syfte att bli sjÀlvförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet pÄ tvÄ sÀtt. Det ena av dessa Àr att de som egentligen kan försörja sig sjÀlva trÀder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra Àr att de som inte Àr socialbidragstagare avskrÀcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstrÀnger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den hÀr uppsatsen Àr en ekonometrisk effektutvÀrdering av hur reformen har pÄverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hÄrda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha nÄgon effekt vare sig pÄ sannolikheten att lÀmna bidragstagandet eller pÄ sannolikheten att trÀda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt pÄverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag dÄ aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förstÄelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbÀttra gÀllande deras visualiseringsanvÀndande och förmÄga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio mÀn och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 Är gamla (M = 21.5 Är). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) anvÀndes som mÀtinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna anvÀnde visualisering och nÄgra mönster som anvÀndes var: Bra slag och Hur slaget skall slÄs.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever upplever skrivmoment i Àmnen dÀr skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien Àr vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stÀmmer överens med lÀrarens syften och mÄl med undervisningen. Undersökningen utgÄr frÄn olika lÀrandeteorier och bygger pÄ tidigare forskning om bl.a. skriftsprÄkets roll i skolan och studier av elevers inlÀrning. Undersökningen Àr av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utlÀsas att förvÀntningarna pÄ, och upplevelserna av, den Àmnesövergripande skrivningen skiljer sig Ät mellan lÀrare och elev.

Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Att vara anhörig nÀr ens nÀrstÄende blir svÄrt sjuk i cancer Àr en svÄr situation. Den anhörige Àr med, men ocksÄ utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hÄrt slag mot dem sjÀlva, och Àr dÀrför i behov av hjÀlp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och kÀnslor i mötet med sjuksköterskan. InformationskÀllan utgörs av vetenskapliga artiklar frÄn tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.