Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d utfĂ€rdat ett mandat. Kriget kritiserades hĂ„rt av mĂ„nga lĂ€nder, bland annat Frankrike, Tyskland och Ă€ven Sverige.Den svenska lagen sĂ€ger att vapenhandel inte fĂ„r bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men fĂ„r bedrivas om det finns sĂ€kerhets- eller försvarspoli-tiska skĂ€l till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett vĂ€rde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men dĂ„ USA Ă€r bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hĂ„rt slag mot försvarsindustrin att förlora en sĂ„ stor handelspartner..

Uppsatsens syfte Ă€r att utreda hur företag i form av aktiebolag skall kostnadsföra organisationskostnader av olika slag. Organisationskostnader Ă€r kostnader som Ă€r kopplade till företagets organisation och förvaltning och det kan till exempel vara frĂ„ga om utredningskostnader, flyttningskostnader och förvaltningskostnader. I uppsatsen behandlas inte organisationskostnader i form av utgifter för forskning och utveckling. Uppsatsens fokus ligger pĂ„ den skatterĂ€ttsliga behandlingen dĂ€r omfĂ„ngs- och periodiseringsfrĂ„gan för organisationskostnader enligt gĂ€llande rĂ€tt diskuteras. Även den redovisningsrĂ€ttsliga behandlingen diskuteras kortfattat.

Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Problem: Lunch Àr nÄgonting som berör de flesta mÀnniskor och det finns mÄnga sÀtt att Àta lunch pÄ idag. Vi har valt att fokusera pÄ lunchen i en restaurangmiljö dÄ hÀr uppstÄr en socialsituation eftersom man pÄ dessa stÀllen ofta Àter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förÀndrats, bÄde vad det gÀller val av lunchmiljö och vad man Àter. Vi tycker att det Àr intressant att ta reda pÄ vad som hÀnder i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vÄrt lunchÀtande.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken Àr en av de situationer dÀr riskbedömningar Àr sÀrskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror pÄ hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar frÄn person till person. Hypotesen i detta examensarbete Àr: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken Àn manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjÀlp av intervjuer av 20 mÀn och kvinnor. FrÄgorna syftade till att ta reda pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.

Rotab Rostfria Transportörer AB tillverkar och utvecklar material- och godshanteringsutrustning. Företaget levererar Àven kompletta materialhanteringslösningar i form av godshanteringsanlÀggningar som ofta bestÄr av transportband och paketeringsutrustning.Examensarbetets mÄl Àr att utveckla en vertikaltransportör som ska transportera gods mellan tvÄ transportband belÀgna pÄ olika höjder, transporten ska kunna varieras mellan 1000 - 3000 mm. Transportören ska undvika de tvÄ stora nackdelarna som Äterfinns hos konkurrerande produkter, att de Àr utrymmeskrÀvande eller att de anvÀnder sig av synkroniserade kedjor. Vertikaltransportören baseras pÄ en konceptidé som tagits fram pÄ företaget. Denna konceptidé utvecklas till en prototyp med hjÀlp av metoder för produktutveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingÄ i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, pÄ kort respektive lÄng sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrÄn ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjÀlp av en empirisk studie av den ovan nÀmnda alliansen. Den empiriska studien utgÄr ifrÄn strategitÀnkandet som övergripande Àmne och har sedan begrÀnsats till följande omrÄden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvÀrv, företagskultur och varumÀrkesaspekter.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.