Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen i den fria leken. Undersökningen grundar sig pÄ observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att fÄ en inblick i förskolebarns spontansÄng för att bÀttre kunna ta tillvara pÄ deras intresse i den planerade verksamheten. För att fÄ reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansÄng har det observerats en planerad sÄngsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen pÄ flera olika sÀtt, de sjunger bÄde kÀnda sÄnger och hittar Àven pÄ egna sÄnger av olika slag.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 Är och Àr nu pÄ modet. De Àr i allmÀnhet utsatta för stora pÄfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet mÄste renoveras. De Àr byggda med dÄtidens teknik vilket innebÀr att de bildar en köldbrygga.Denna rapport Àr till för att vÀgleda fastighetsÀgare vid en renovering av utanpÄliggande balkonger i betong. Metoder pÄ marknaden har undersökts med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Sedan 1989 har omvÀrldsutvecklingen stÀllt stora krav pÄ Sverige avseende en förÀndrad syn pÄ detsÀkerhetspolitiska begreppet. En ny vÀrldsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt sÀkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv pÄ sÀkerhetspolitik Àn vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgÄtt ett genomgripandeförÀndringsarbete.Uppsatsens övergripande problem Àr följande: Skapar förÀndringsarbetet en Försvarsmakt som Àr anvÀndbarsÄvÀl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frÄgestÀllningen studeras först hur EU: smÄlsÀttningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 Ärs försvarsproposition.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Sammanfattning: MÄnga mÀnniskor dör pÄ en institution av nÄgot slag. Dessa mÀnniskor har rÀtt att förvÀnta sig bÀsta möjliga vÀlbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vÄrdaren som arbetar inom den palliativa vÄrden stÀller detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vÄrdaren som kan medföra vÀlbefinnande för patienten i den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.     Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

MarkanvĂ€ndningen pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för en ytas energibalans och dĂ€rmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpĂ„verkan kan Ă„tgĂ€rder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgĂ€ngliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den hĂ€r studien syftar till: (1) att genom en lĂ€mplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpĂ„verkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpĂ„verkan för den planerade markanvĂ€ndningsförĂ€ndringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt pĂ„ den planerade markanvĂ€ndnings-förĂ€ndringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgrĂ€nserna och avgrĂ€nsa omfattningen av rapporten. ÅrstafĂ€ltet (Stockholm) valdes som fallstudieomrĂ„de dĂ€r det planeras en markanvĂ€ndningsförĂ€ndring frĂ„n naturmark till urban mark. Rapportens innehĂ„ll avgrĂ€nsas till: (1) den klimatpĂ„verkan som har direkt koppling till ytans förĂ€ndrade egenskaper p.g.a.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Grov vÄrdslöshet spelar en stor roll inom skadestÄndsrÀtten dÄ detta Àr en förutsÀttning för att personskada skall kunna jÀmkas vid skadelidandes medverkan. OcksÄ inom försÀkringsrÀtten Àr begreppet viktigt vid försÀkringsgivarens regressrÀtt dÄ tredje man framkallat försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet. Om försÀkringstagaren framkallar försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet Àr försÀkringsgivaren fri frÄn ansvar utom vid livförsÀkring. Inom konsumentförsÀkringen kan ersÀttningen jÀmkas vid framkallande genom grov vÄrdslöshet dÄ ersÀttningen inte gÀller skadestÄnd. I förarbetena diskuteras inte mera ingÄende vad som menas med begreppet eller vem som kan tÀnkas vara grovt vÄrdslös annat Àn att vÄrdslösheten mÄste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.