Vårt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begränsad tid ledde till förändring i barnens känsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förändringar var. Vi har genomfört en studie med enkäter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkäter utfördes både i början och i slutet av en femveckorsperiod. Enkäterna genomfördes i två olika klasser med sammanlagt 29 elever i år tre. Sex elever valdes ut som informanter till vår studie.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av observationer. En observationsmall användes för att strukturera observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön.

Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?Byggmätning ? Statistisk provning av digital terrängmodell?.

Den outsourcingtrend som varit gällande sedan 1990-talet tycks nu vara på väg att brytas och företag väljer i allt större utsträckning alternativ till att förlägga aktiviteter utanför den egna verksamheten. Ofta benämns insourcing som detta alternativ, men det finns en stor varians i uppfattningar av begreppets betydelse. Till skillnad från om outsourcing, som är ett väl behandlat begrepp, har insourcing ännu ej bearbetats i någon större utsträckning inom den teoretiska litteraturen och empiriska källor visar på en viss begreppsförvirring gällande användandet av termen. Syftet med denna uppsats är att presentera en definition av begreppet insourcing med utgångspunkt från transaktionskostnadsteorin. Som hjälp används en bred bas av empiriska källor av olika slag som antingen själva definierar eller nyttjar begreppet insourcing..

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis.

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen.     Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Denna uppsats presenterar olika språkliga företeelser som förekommer i SMS på ryska och diskuterar tänkbara tolkningar och förklaringar.Bland annat presenteras exempel på olika metoder att komprimera språket, t.ex. utelämnade mellanslag, utelämnade skiljetecken, förkortningar av ord och satser. Vidare presenteras och kommenteras olika observerade metoder att transkribera ryska till det latinska alfabetet.Därefter ges exempel på lekfullhet och formexperiment av olika slag. Hit hör bl.a. användning av s.k.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser..

På LKAB:s produktionsanläggning i Malmberget vill LKAB öka produktionskapaciteten med ca 20 % i anrikningsverket. Ett av flera alternativ för att uppnå en sådan kapacitetsökning är att installera en HPGR (High Pressure Grinding Roll) i en av Malmbergets sektioner. Tidigare studier av HPGR har visat på en möjlig kapacitetsökning samt en energibesparing. En försöksserie har genomförts för att undersöka hur väl Malmbergets malm (med interna specifika benämningen PAR) krossas i en HPGR samt om malmens malbarhet ökar. Testerna är genomförda på Hacettepe universitet i Ankara, Turkiet, med deras tryckutrustning anpassad för HPGR undersökningar.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..