Sökresultat:
96 Uppsatser om Damm - Sida 5 av 7
Aapamyrar i Sverige
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.
Utvärdering av Vissberga lakvattenbehandling
In connection with the admittance of the EC-directive (99/31/EC) in Swedish politic, through the constitution of waste depositing (2001:512) at year 2001, the rules about management the landfills and leachates tightened. At the landfill Vissberga in the municipality of Hallsberg, a leachate treatment plant was constructed just a year thereafter. This treatment plant consisted of an aerated pond with a following land treatment and a willow cultivation to replace the land treatment during the summer. In this case the parameters, which were estimated as the most important to reduce, were iron and nitrogen. The iron would react with the oxygen-rich water in the aerated pond and precipitate to ferric-hydroxide and than settle in a calm zone of the pond.
Samband mellan dammars egenskaper och trollsländearters förekomst och detekterbarhet
På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 Dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.
Materialhantering och alternativa förpackningslösningar : En studie vid GETRAG All Wheel Drive AB
Köpingsföretaget GETRAG All Wheel Drive AB utvecklar, tillverkar och levererar komponenter för drivteknik till personbilsindustrin. Genom projektet 580-9 planerar företaget att införa en monteringsbana för en nyutvecklad produkt. Till denna önskar företaget skapa en materialhantering som är kostnadseffektiv, lever upp till kundernas krav på hög kvalitet samt utesluter hantering av träemballage vid monteringsbanan. Syftet med examensarbetet är därför att ge förslag till en kostnadseffektiv materialhantering där emballage som avger restprodukter inte hanteras vid monteringsbanan.För att undersöka examensarbetets frågeställningar har vi utrett hur materialförsörjningen till banan bör skötas. Studien bygger främst på teorier om lean produktion och förpackningslogistik.
Temporära översvämningsskydd : Viktiga egenskaper
Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag.
Fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer: en
utvärdering av projekterfarenheter
I detta arbete har fångDammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer studerats, främst med avseende på hur ansvar har fördelats och hur frågor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingår dels ett avsnitt om hur fångDammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gäller för fångDammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats när erfarenheterna från projekten i Vittjärv och Näs har utvärderats. När en fångDamm ska byggas kan beställaren välja två huvudalternativ. Antingen överlåter man hela fångDammen, inklusive dimensionering, på entreprenören eller så står man själv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra själva byggnadsarbetet.
Hälsobaserade riktvärden för arsenik, bly och kadmium på förorenad mark : En undersökning av riktvärdenas känslighet för val av toxikologiska gränsvärden (TGV)
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora Dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma Dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora Dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
HANDSFREE-ENHET FÖR MOBIL TRYGGHETSTELEFON
Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp.
Kartläggning av chokladpulverspridning: en fallstudie gjord på Kraft Foods Sverige AB
Syftet med examensarbetet är att kartlägga orsakerna till pulverspridningen på O?boyavdelningen samt att ge förslag på åtgärder som kan förbättra och underlätta arbetet med den periodiska rengöringen. Vid tillverkning av livsmedel är det av stor vikt att produktionen är hygienisk och att produkterna har hög kvalitet. Många gånger, i synnerhet vid tillverkning av pulverprodukter, såsom O?boy, kan det vara svårt att uppnå den önskvärda graden av renhet.
Omanalys av massbalanser på Mårmaglaciären
Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och Dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.
Framtagande av designlösning för nästa generations gnist-/glöddetektor åt Firefly AB
Detta examensarbete är det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket är ett av de världsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger på att i ett tidigt stadium upptäcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som är källan till brand och Dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjälp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlägsnar spån och Damm från tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sätts en automatisk släckningsåtgärd in.
Lakvattenhantering och kväverening vid Östby deponi
ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.
Utredning av reningsfunktionen hos Kungsängens dagvattendamm : en studie med flödesproportionell provtagning
Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och Dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.
Vegetation för öppna dagvattenanläggningar : användningsområden och utformning i en stad
Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av Dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.