Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och användes för första gången i Sverige till bomässan Bo01 i Malmö. Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge påföljder till de som inte levde upp till kraven.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents? wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents? chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used.

Det finns goda förutsättningar att gestalta en förskolegård som möjliggör ett jämställt förhållande mellan barn, men då krävs även personalens aktiva medverkan. Syftet med den här uppsatsen är att öka medvetenheten om vikten av en jämställd lekmiljö på förskolegårdar och att försöka komma fram till hur en sådan kan gestaltas. Förhoppningsvis kan uppsatsen fungera som underlag för vidare diskussioner och studier. Förskolans läroplan uttrycker att förskolan ska motverka traditionella könsroller och att alla barn ska få utvecklas utan begränsningar av könstillhörighet. I utvecklandet av könsroller påverkas barnen av både den sociala och fysiska omgivningen.

Syftet med kandidatarbetet är att, med utgångspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för främjande av sociala aktiviteter i städer, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för Västertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet är aktuellt då en utveckling och upprustning av Eriksberg är planerad och en vision för området har tagits fram. Eriksbergs invånare önskar en naturlig mötesplats i området, vilket ställer ökade krav på Västertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och målet med gestaltningsförslaget är ett torg som inbjuder Eriksbergs invånare till möten, interaktion och socialt umgänge. En litteraturstudie genomfördes där material skrivet av Jan Gehl studerades.

Ett aktuellt ämne inom landskapsarkitekturen är den potentiella konflikten mellan förtätning och grönområden i städer. Ett sätt att kompensera förlusten av kvantitativa grönområden på grund av förtätningsprojekt är att omvandla delar av återstående grönområden till mer högkvalitativa parker med plats för många användningsområden samt öka tillgängligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sådant fall där vi undersöker platsen för och föreslår en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta är utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer därför att genomgå en omfattande förtätningar och bli mer urban.

Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap.Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning. Denna undersökning är indelad i två delar; en researchdel och en produktionsdel.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.