Sök:

Sökresultat:

64 Uppsatser om Dagligvaruhandel - Sida 2 av 5

Upplevelser som verktyg för differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln: en modell för kommersiell produktdifferentiering

Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som Dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom Dagligvaruhandeln utifrån upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Anpassning inom dagligvaruhandeln : Fallstudie av Ica Supermarket Torgkassen

Through interaction with customers, companies can acquire knowledge about- and satisfy the needs of customers. In retailing, the ranges of products are standardized and staffing numbers are scarce. How do companies in retailing deal with adaptation towards their customers given the small staffing numbers? The purpose of this study is to examine if and if so, how companies in the Swedish retailing industry are making adaptations towards their customers and also why these adaptations are being made. To answer this purpose, observations in the retailing industry are conducted and the results show that companies adapt to customers? needs.

NÄR WILLYS MÖTE WILLMA, En fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och människa

Titel: NÄR WILLYS MÖTTE WILLMA, en fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och människa Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne: FEKK01, Kandidatuppsats, Företagsekonomi 15 poäng Författare: Sebastian Andersson, Mårten Mårtensson, Natally Netterby Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Dagligvaruhandel, butikskoncept, innovation, kulturutvidgning, organisationens livscykel Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den förändringsproblematik som kan uppstå då nya sätt att arbeta och tänka introduceras från ledningshåll i en organisation samt hur dessa bör hanteras för att nå konkurrenskraftiga lösningar. Metod: Studien är en fallstudie med i huvudsak abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga, kvalitativa intervjuer som varit semistrukturerade till sin karaktär. Den kvalitativa ansatsen är vald för att kunna ge en djup och nyansrik bild av det valda fallet. Teori: Den organisatoriska livscykeln används för att klargöra förändringsproblematiken.

Kundlojalitet inom dagligvaruhandeln

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende.

Lidls etablering i Umeå : En butik med framtidsutsikter?

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja.

Vädrets påverkan på försäljningen inom svensk dagligvaruhandel : En studie om vädrets påverkan på ICA:s försäljning

ICA is the largest general dealer in the Swedish market as well as the largest supplier to the independent ICA-dealers. The principal and one of the biggest stakeholders of this thesis is the department Supply Chain Development who is responsible for the development of ICA?s Supply Chain.The purpose of this study is to examine how ICA?s sales are affected by weather and to make recommendations on how ICA should proceed with its work regarding this issue. By leveraging their forecasts by including weather, ICA hopes that their logistical metrics amount of spoilage, service levels and number of inventory days will improve. This thesis describes how ICA is working with weather currently, and furthermore it discusses the existing literature within this area.

Samarbetet mellan leverantör och dagligvaruhandel vid tillverkning av EMV : en studie av EMV på den svenska mejerimarknaden

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.

Cause Related Marketing - En strategi för en Rosa framtid

I ett samhälle där det råder allt större konkurrens mellan företag och produkter, och då kunderna blir allt mer krävande, har Cause Related Marketing (CRM) blivit något av en unik win-win strategi. CRM innebär att ett företag tillsammans med en välgörenhetsorganisation skapar ett samarbete för att marknadsföra och sälja en produkt för välgörande ändamål och därmed nå ömsesidig vinst.Syftet med uppsatsen är att se vilka effekter CRM kan ha i jämförelse med traditionell marknadsföring. Vi har valt att undersöka varför företag väljer att engagera sig i välgörenhet och om man kan använda ett sådant samarbete som ett marknadsföringsverktyg.Den metod vi använt för studien är en kvalitativ metod. Till vår hjälp har vi använt oss av tidigare forskning inom ämnet samt genomfört intervjuer med företag som varit relevanta för studien. Företagen som medverkar är verksamma inom detaljhandel eller Dagligvaruhandel och samtliga har valt att engagera sig i Rosa Bandet.Slutsatser som dragits genom studien är att CRM är en strategi som alla företag inom detaljhandel och Dagligvaruhandel kan använda sig av.

Dagligvaruhandel via Internet: en studie av två
livsmedelsbutiker

Internet har skapat ett nytt sätt att göra affärer genom att frambringa en helt ny marknad och omgivning för företagen. Många företag i olika branscher har idag kompletterat sin ordinarie försäljning med försäljning via Internet. En av dessa branscher är dagligvarubranschen som vi har valt att undersöka. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur butiker som säljer livsmedel via Internet har löst det nya försäljningssättet gällande de nya arbetsuppgifter som tillkommer. Vidare har vi undersökt butikernas syfte med att börja sälja livsmedel via Internet, samt vad de ser för fördelar.

Dagligvaruhandelns strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56)

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva Dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera Dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka Dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över Dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel..

Produktutveckling av EMV och LMV ? en jämförande studie

Existing studies concerning private labels are unclear as to whether private label manufacturers carry out product development themselves. Furthermore, there is a lack of studies comparing product development processes in private label companies and national brand manufacturers. This study highlights a set of critical product development factors and assesses their prevalence in four different companies in the Swedish retail business. The study is based on a number of qualitative interviews with key personnel responsible for various table fats. Findings indicate two levels of involvement in the product development process on the private label side.

En studie om arbetsmotivation bland personal inom dagligvaruhandeln

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom Dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom Dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Varumärkeskapitalsbyggande inom livsmedelsbranschen - En studie ur ett företagsperspektiv

I takt med att kvaliteten på EMV stiger, samt att allt fler lågprisaktörer etablerar sig på den svenska livsmedelsmarknaden, hårdnar konkurrensen. För att stå sig i denna hårdnande konkurrens krävs det att man skapar ett starkt varumärkeskapital. Någon modell för hur man skapar varumärkeskapital inom livsmedelsbranschen finns dock inte idag och framför allt inte relaterat till den svenska marknaden. Uppsatsens syfte har därför varit att genom en kombinerat explorativ och beskrivande undersökning utveckla befintliga modeller med en mer detaljerad begreppsbild över hur svenska företag inom livsmedelsbranschen skapar varumärkeskapital. Det har visat sig att man framför allt satsar på att förmedla produkternas funktionella egenskaper snarare än att skapa en image.

Arbetsmotivation : Att arbeta i dagligvaruhandel

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens på en lokal marknad vid nyetablering av en lågpriskedja.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->