Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör.

Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina Dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland.

Syftet med rapporten är att förse en dagligvarugrossist med en bra grund till kravspecifikation för att användas vid införande av ett automatiserat fördelningsflöde. Kravspecifikationen är inte helomfattande, men ska kunna brukas som grund till resonerande tankar runt om huruvida man ska automatisera eller inte. Frågeställningen som behandlas är: ? Att skapa ett underlag för en kravspecifikation åt ett grossistföretag. Underlaget ska vara lämpligt att använda vid en offertförfrågan för automatisering av deras nuvarande manuella fördelningssystem.

Syfte: Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora.Metod: Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och Dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

The use of digital devices are widely spread among us. Children have an iPad in their hands before they learn how to talk and we bet you look at your smartphone more times a day then you would like to admit? Interaction through these devices have become so natural in our daily life that we get confused when a retailer does not offer a website or an app. The habit of searching for information in the most accessible channel and buying in the one that offers the benefit of convenience, and of course, saves you money and time, is a common way of shopping these days. This is referred to as multi-channel shopping.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Då konkurrensen mellan företag inom kläd- och modebranschen är hög erbjuder mångaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sättför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering när de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med åtgärder som de flesta företag kan använda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivå och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer.

Ett besök på Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i våra val av varumärken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lång tid tillbaka är bestämda och djupt rotade i vårt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de två grundpelare som genomsyrar denna uppsats ? lojalitet och lågengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrågasätta oss varför hög lojalitet inte nödvändigtvis bygger på ett djupt engagemang.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla Dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla Dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Problembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefärhälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarnavaror för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror ärsådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter,tidningar, tobak och blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidigaefterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer.