Hot och våldshandlingar är ett problem som har fått ökad uppmärksamhet inom svensk prehospital vård på senare år, dock har det endast genomförts en handfull vetenskapliga studier inom detta område. Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem inom vården och det kan innebära en Daglig psykisk belastning att oroa sig för att utsättas för hot eller våld. Detta är ett vanligt förekommande problem men det saknas fortfarande mycket kunskap i ämnet. Syfte med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bli utsatt för hot och våld prehospitalt. I denna intervjustudie användes kvalitativ ansats, för att få en bild av den intervjuades upplevelser.

Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan. Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ?rätt man på rätt plats?.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden Daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de Dagligen eller nästan Dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper Dagligen eller nästan Dagligen. På delad andraplats med 12 procents Daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

Denna rapport handlar om hur företaget Parera AB ska kunna integrera tre olika system till en supportportal för deras tjänst Fjärrdrift. Tjänsten Fjärrdrift går ut på att kunder erbjuds fjärrsupport och driftövervakning av deras IT-miljöer. Uppgiften gick ut på att Parera ville kunna delge information till sina kunder rörande tjänstens innehåll och status på kundernas IT-miljöer, samt göra det möjligt för kunderna att sköta sina supportärenden på en och samma plats. För att genomföra detta behövdes en undersökning av de tre systemens funktioner och API:er göras samt ett förslag på lämplig plattform för implementationen tas fram. Ett delmål i arbetet var att undersöka huruvida Parera kunde erhålla något mervärde av att migrera sitt kundhanteringssystem till molnet istället för att stå för driften själva.Arbetet gick ut på att testa de olika systemen i Daglig användning och utvärdera vilken information som skulle behövas för att kunna integrera systemen, samt hur respektive systems API:er kunde nås.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i Daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det varDagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på Dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att främja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgångspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material består av sju kvalitativa intervjuer med personal på Dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar på fyra olika Dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhällsintegrerade respektive traditionella Dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras även på en observation som utfördes på en av de Dagliga verksamheterna.

Dagligen interagerar människor med IT-system och internetanvändning har blivit en viktig del i många människors liv. Med fler användare än någonsin hanteras ofantliga mängder information och samhället ställer allt högre krav på IT-säkerhet. När det gäller att skydda sin integritet, tillgänglighet och sekretess vid internetanvändning fokuseras det ofta på tekniska åtgärder, såsom brandvägg och antivirusprogram. De tekniska åtgärderna skyddar användaren till viss del, men det räcker inte för att förhindra ett bekvämt och naivt mänskligt beteende. När säkerheten brister beror det oftast på den mänskliga faktorn.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver Daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället.

WHO, World Health Organization (2014) hävdar att barnfetma är en av de allvarligaste hälsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i världen under fem år är över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag är allt mer stillasittande och äter mer onyttig mat. Aldrig någonsin har så många barn gått i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.