Detta är en kvalitativ studie där fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gällande deras uppfattning om sitt eget och barnens användande av lärplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete är att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg där detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lärplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie är att pedagogerna upplever brister i den introduktion defått gällande användandet avlärplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i ämnet.Det framkommer även att syftet med barnens användande är att ett lärande ska ske. Vidbarnens användande av lärplattan sker även en del begränsningar från pedagogernas sida. Dock finns åsikten hos pedagogerna att lärplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hållas på bete i en sammanhängande period under ett visst antal månader varje sommar. I många varmare länder uppträder stora problem med värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren, med minskad produktion och försämrad välfärd som följd. När nötkreatur hålls som utegångsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot väder och vind, så är dock inte fallet under sommarens betesperiod. Få studier i Sverige har undersökt om även våra svenska mjölkkor får problem med värmen på sommaren och således skulle ha behov av tillgänglig skugga på betet.Målet med projektet var att undersöka om beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor ändras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet när korna själva kan välja när de vill gå ut på betet. Lagrad information från mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra års tid användes avseende mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svensklärares uppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetets frågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnas uppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet av digitala medier.

Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans. Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning.

Syftet med denna studie är att försöka förstå barnens tankar och idéer när de får prova på mindfulness. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan användas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 år och är alltså en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp på en förskola. Här har jag tillsammans med fem barn, i åldrarna tre till fem år, undersökt mindfulness.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. Synsätten på den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat från att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och känslor, och dagens synsätt; kommunikation samt ett sätt att utforska sig själv och omgivningen. För att synliggöra det synsätt och förhållningssätt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet vilket innebär att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet där de estetiska uttrycksformerna är viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet är att den viktigaste läromiljön är den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till något nytt med hjälp av fantasin.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen är okänd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens besvär, ge god omvårdnad och stöd, för att underlätta patientens redan svåra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.