2012 was the year when the podcast had a breakthrough in Sweden. As media corporatehouses developed, they adopted new forms to mediate journalistic material, whereas the podcasts was one of them. The podcast has had a rather informal reputation in Sweden in contrary to The United States and Great Britain, where it holds a higher sense of prestige and professionalism. It is therefore relevant to investigate what happens when media corporatehouses i Sweden embraces the podcast through themes such as tabloidization, commercialism, convergence and divergence. We chose to investigate the content of the podcast in the tabloid press Aftonbladet, and in the serious press, Dagens Nyheter.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rädd attityd, en stressad attityd, en osäker attityd, en säker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa. Samhällets stigmatiserade syn på psykisk ohälsa påverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll då de kunde utveckla en rädd, osäker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa var något som resultatet visade förbättrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en säker attityd.

Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige.I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den.

Storleken och komplexiteten på dagens system och applikationer ökar. Detta leder till att kraven på system och applikationer ökar också eftersom kunderna kräver av dagens system full funktionalitet inom olika typer av distribuerade miljöer. Kunder är inte bara intresserade av funktionerna i systemen och applikationerna, de förväntar sig också att systemet skall vara av god kvalitet. Av dessa skäl är det mycket viktigt att testa system och applikationer för att säkerställa att de uppfyller kundernas förväntningar. Däremot är det inte bara själva mjukvarans kvalitets frågor som organisationer behöver ha i åtanke, en lika viktig del är själva testprocessens kvalitet.

Det saknas en nutida nationell kartläggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrån en enkät besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlägga det barnlogopediska behandlingsläget i dagens Sverige. Målet var att kunna beskriva interventionens karaktär samt vilka metoder och material som används. Enkäten bestod av 30 frågor och riktade sig till logopeder som för tillfället var verksamma inom det barnlogopediska fältet, exklusive barnhabilitering.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap. Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

Detta är ett avslutande moment på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot industriell produktionsmiljö vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng. I framtiden kommer tågtrafiken att köra med ökade axeltonslaster och kortare omploppstider vilket innebär att kapaciteten på järnvägarna måste höjas. Spårväxlarna kommer att utsättas för ökat slitage samtidigt som tiden för underhåll kommer att minska. Som det ser ut idag är det nog svårt att få tider till att utföra underhållsarbete av spårväxlarna så om inga förändringar görs kommer dagens metoder att bli ohållbara.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden.Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera.

The value of a company's employees is considered to be higher and more important for a business success than ever. Losing employees is not only a loss of valuable knowledge, it also implies a significant cost related to the recruitment of new employees. To attract potential personnel, it is important for the companies to understand how to communicate with talents. Choosing a communication medium for a job advertisement is not easy when new options constantly arise. Despite the development of new communication mediums and channels, such as social mediums, the traditional communication medias still remain available.

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare.