Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

Många företag idag är inte medvetna om hur mycket de skulle kunna spara om de hade ett väl fungerande materialhanteringssystem. Det finns idag inga standardlösningar för att optimera materialhanteringen hos företag som ger tillräcklig noggrannhet och som företag kan applicera till låga kostnader.Genom kartläggning av problemställningar inom svensk industri och handel avseende materialhantering fastställs att den största kunskapsbristen inom materialhanteringsområdet kommer att bli inom lagerhantering. Arbetet begränsas därför till att bara behandla detta område.Detta arbete presenterar en generell modell för analys och framtagning av lösningar till lagerhanteringsproblem. Modellen är lättanvänd, lättförståelig och tar inte mycket tid i anspråk. Modellen presenteras som ett enkelt polärdiagram.Denna modell blir givetvis inte en perfekt spegling av verkligheten då det är en förenklad modell.

Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjälp av bilder som analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med eleverna har vi med hjälp av litteratur kring ämnet bildanalys kommit fram till att eleverna saknar erfarenheten och träningen som krävs för att analysera bilder. Med hjälp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser på människors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat på elevernas svar, är att eleverna har fördomar och att de ofta baseras på att de har otillräckliga kunskaper om religionerna.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

In Uppsala, Sweden, Vattenfall has a combined heat and power plant. On the premises there is an engineering workshop with old fluorescent and mercury lamps that need to be replaced. This provides a great opportunity to save energy and money by installing more efficient lighting. The main purpose of this study was to present two functional and energy efficient lighting systems including control system. The lighting systems were designed by investigating the working environment, measuring illuminance and by simulations in the software DIALux.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhållskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns någon enhälligt accepterad definition av en komponent så existerar komponentteknologier som ämnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika teknologierna som undersöks i denna rapport är Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jämförs på tekniska egenskaper, prestanda, språkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd då dessa egenskaper är viktiga för programvaruutvecklare vid val av teknologi. Detta genomförs med hjälp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive teknologi. Litteraturstudien täcker även material av teknologiernas existens på dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet från jämförelsen pekar på att COM-teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter på Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smälta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

Dagens sjuksköterskeutbildning går under akademisk skolning och omvårdnad ska enligt lagar och författningar grundas på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och är därigenom ett bevis på hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frågeställningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvårdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar där resultatet visade att sjuksköterskans förutsättningar för implementering av evidens i omvårdnaden underlättades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

What is the?self? and to become ?one-self?? To resolve this questions possibility I´ve been using the philosopher Søren Kierkegaard metaphysic paradoxes. This essay about the ?self? shows the reader the difference between describing a transcendent and immanent phenomenon and if it´s possible to become or to not become ourselves. The process is a key of the ?self? which Kierkegaard explains the ?self? in and for it-self.

Denna undersökning syftar till att studera Kinas allt tilltagande engagemang i Afrika, genom att titta på utbytet med Zimbabwe som ett empiriskt fall. Kinas växande industri har fått landet att söka förbindelser för att säkra det kontinuerliga flöde av råvaror som måste till för att trygga behovet. Zimbabwe besitter liksom många delar av den afrikanska kontinenten ansenliga mängder outnyttjade naturresurser, vilka lockat till sig den asiatiska jätten och som etablerat sig med stor framgång. Vad man måste fråga sig är vad denna handelsrelation innebär för Zimbabwe. För att besvara detta utgår vi från världssystemanalysen, genom vilken stater kan klassificeras och ställas i relation till varandra i syfte att undersöka utbytets jämnhet d.v.s.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Rottne Industri AB och berör matarhjulens dubbinträngning i virket. Matarhjulen sitter monterade i skördaraggregatet i skördaren, en skogsmaskin som används vid skogsavverkning. Då inträngningen, som uppstår av dubbarna på matarhjulen, är för stor (>5mm) bildas skador på virket vilket är ett utbrett problem inom skogsmaskinindustrin. Studien kartlägger de vanligaste dubbmönstrens skadeåverkan under kontrollerade och vetenskapliga förhållanden där testerna är designade för att efterlikna verklig skogsavverkning.I studien utförs två tester. Det första visar sambandet mellan presskraft och inskjutningsmått för respektive dubbmönster.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.