Christendom has under a long period of time in Swedish history been the central component in legitimating the monarchs' power, a continuous process than can be clearly observed through the customs of royal coronation and baptism rites. However, during the 20th century those close ties between the state and the church of Sweden have been dissolving at a steady rate, alongside a growing societal democratization and modernization process. Officially the monarch still had a clear constitutional power legitimated through the transcendent, but unofficially his power was in reality heavily reduced. How do the Swedish monarchy relate to a rapidly changing society and secularization process? This pilot study investigates this relation by analyzing the news reports of the royal coronation and baptism rites between 1858 and 2012 from two leading newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argument som förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklar och insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, som introducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag har utgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argument förekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten i debattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag har kommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola, har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnens rättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationella lagar och värdegrunden i skolan.

SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

Pengarna rullar allt snabbare inom fotbollen och från Southampton säljs de båda tonåringarna Theo Walcott och Gareth Bale för £5 miljoner styck. Båda de händelserna följdes av ett kursfall för Southamptons aktie vilket skulle kunna tolkas som att marknaden inte tyckte det var goda nyheter. Detta leder oss till vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurser vid spelarövergångar?Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en avvikande avkastning i samband med en spelarövergång. Vi undersöker även om det är någon skillnad mellan spelarköp och spelarförsäljningar.

This study examines how the media reports on the Pride Festival in Stockholm and what news topics and themes it prioritizes. The purpose of this paper is to examine whether the media coverage of Pride highlights political questions related to social and societal problems. One of the main focuses of the study is on how the media covers male and female homosexuality. The newspapers examined are the tabloids Aftonbladet and Expressen and the respected dailies Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study extends over three periods: 19-07-2010 to 07-08-2010, 25-07-2011 to 14-08-2011, and 24-07-2012 to 11-08-2012.Several key theories and themes frame the study.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förutsättningar för att införa en frivillig överlåtelsedeklaration i samband med fastighetsinskrivning. Studien behandlar fastighetstaxering för småhus och huruvida en överlåtelsedeklaration skulle kunna komplettera dagens taxering. Studien redogör för dagens fastighetstaxeringsmodell och relevant lagstiftning. Taxeringsvärdet beräknas genom massvärdering och ska utgöra 75 % av marknadsvärdet under nivååret. Metoder som har tillämpats i studien är litteraturstudie, intervjuer och enkätundersökning.

Författare: Louis EberstålTitel: ?Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré.