Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

News graphics as a part of journalism is something that?s constantly developing along with the news. That?s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we?re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there?s almost nothing else written on the subject in northern Europe.

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att använda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Titel: Kan man bli mamma? ? Steriliseringskrav och könskorrigering i Dagens NyheterFörfattare: Johan KällmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 32 sidorSyfte: Undersöka mediediskursen kring transpersoner/transsexuella som uppstått i samband med steriliseringskravetMetod: Kritisk diskursanalysMaterial: Tidningsartiklar ur Dagens NyheterHuvudresultat: I mediediskursen kring transpersoner/transsexuella och steriliseringskravet visar det sig att familjepolitik och argument för mänskliga rättigheter används i debatten om lagkravet ska slopas eller inte. Det är en tydlig majoritet som är för en lagändring eller att lagkravet avskaffas helt. Däremot är texterna oftast skrivna ur et heteronormativt perspektiv. Den heterosexuella matrisen är på så sätt ständigt närvarande..

Title:"All the news that´s fit to print": A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory.Authors: Pär Brolin & Kristoffer OlofssonAim: We intend to distinguish elements of tabloidization in two daily newspapers as an effect to the increased economic and public orientated business models. The New York Times and Dagens Nyheter has been chosen mainly because they operates within different national media markets, secondly they are well known for their high journalistic standard. Based on the upcoming result, it's in our concern to illuminate these possible changes effect on the overall journalistic quality and discuss its importance. We aim to reveal the actual state of tabloidization in the two high quality newspapers The New York Times and Dagens Nyheter and thus answer the following questions:- In which way are the elements of tabloidization shown in The New York Times and Dagens Nyheter in a contemporary context as well under a twelve years period?- Based on the achieved results, what are the main differences between the two examined newspapers and what potential impact could it have on the journalistic quality?Method/Material: In order to perform this study, we have executed a quantitative study built on content analysis of the two newspapers front pages.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Mass communication today stands for a great number of information in the developed welfare state of Sweden. This was also the case during the social and economic financial crisis in 2008-2011. At this point, the majority of the population chose to turn to the newspapers to look for further information. This essay seeks, in a comparative and theoretical way, and with the help of two theories of nationalism, to understand how the Swedish culture and tradition can be ex­plained via newspapers, and in what way these portray nationalism. What it also sets out to in­vestigate further is what kind of impact it might exercise over the population in its position as one of the leading providers of information.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehållsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken såg ut ett år innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform såg ut i svensk morgonpress år 2005, ett år innan senaste valet.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialMaterialet består av nummer från tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det består av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltså ett år innan valet. Det totala antalet artiklar uppgår till 348 stycken; 134 från DN, 109 från Svenskan och 105 från GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och främst på valrörelsen i dagspressen år 2005.Frågor gällande politiska beslut och idéfrågor var också viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förväntas enbart på nutid och det som kommer att hända i framtiden utan ocksåpå partipolitiska frågor.

I vårt examensarbete undersöker vi hur en lärare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning är kring detta. Vår undersökning bygger på intervju med läraren samt enkätutdelning till 23 elever från en klass i årskurs 5. Vi använder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vår undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. Vårt resultat visade att både läraren och eleverna hade en positiv inställning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssändningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.