Sökresultat:
7732 Uppsatser om Dagens Nyheter - Sida 10 av 516
Inomhusmiljöns betydelse för barns lek : En studie om pedagogers uppfattningar om inomhusmiljö
Syftet med denna undersökning Àr att se hur stor plats forskning fÄtt i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgrÀnsa omrÄdet baseras studien pÄ Dagens Nyheters bevakning av NobelpristillkÀnnagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmÀnheten.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Dagens Nyheter frÄn 1901 t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fÄtt i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: Àr de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller Àr de rent av akademiska?Studien tar Àven upp tvÄ andra aspekter: det lÄga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem pÄ ett annat sÀtt? Och hur pÄverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med Ärets Nobelpris alltid nÄtt fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena Àr ofta stora och bilder Àr vanligt.
I demokratins tjÀnst?- En komparativ lingvistisk textanalys av nyhetsförmedlingen i Dagens Nyheter och Dala-Demokraten av EMU-valet 2003
This comparative linguistic textstudy focuses on the relationship between a newspapers own outspoken political standpoint and itÂŽs ambition of being an unbiased provider of objective information. This connection becomes particulary interestering in times of election when a newspapers role as provider of information is of great importance for the citizens. When a newspaper reports an event to the public, the reporter always has to choose from a small selection of possible linguistic forms when representing the story. Through linguistic analysis of these forms we can see that the final choice is often not a complete arbitrary one. We compared two daily newspapers, Dagens Nyheter and Dala-Demokraten, that stod on opposite sides in the Swedish EMU-elections 2003.
Bilderna och sagan : -om en bilderboks bilder och deras relation till en text
Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.
DatoranvÀndning : En diskursanalys av medias attityder till dator och surfplatta
The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about.
Hafva vi i Norrland ett WÀstindien? : En kvantitativ, beskrivande studie om anvÀndningen av begreppet Norrland i rikstidningarna
Titel: Hafva vi i Norrland ett WÀstindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om anvÀndningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och Är: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att mÀnniskor fÄr stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett anvÀndande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i lÀsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhÀlleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlÀgger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utstrÀckning Norrland framstÀlls som ett problemomrÄde i artiklar dÀr begreppet Norrland anvÀnds. Vi fÄr svar pÄ vilken geografisk nivÄ nyhetsartiklar som innehÄller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv anvÀnds som mÄttstock i artiklar dÀr Norrland anvÀnds som geografisk referens och i vilken utstrÀckning artikelförfattare anvÀnder postkoloniala gestaltningar frÄn orientalismen i texter dÀr ordet Norrland ingÄr. Metod och material: Med kvantitativ innehÄllsanalys med gestaltningsteorin och frÄgestÀllningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen frÄn och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under Ären 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering Àr stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svÄr att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, NorrlÀnning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehÄllsanalys, Rikstidningar..
Dagens nya DN : En undersökning i hur grafisk formgivning pÄverkar image
Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning pĂ„verkar image. Detta görs genom att se pĂ„ Dagens Nyheter som exemplum pĂ„ hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har anvĂ€nts som metod för att hĂ€mta inspiration till analysen. De teoretiska utgĂ„ngspunkter pĂ„ vilken uppsatsen primĂ€rt vilar Ă€r Daniel Chandlers sammanfattning av semiotiklĂ€ran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy BrĂžnn Simcic och Ăyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.
Fosterdiagnostik i svensk press
Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. Ă
r 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pÄ flera sÀtt berör anvÀndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pÄ vilket sÀtt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ären 2005-2007, dvs Ären före och efter lagens tillkomst, med fokus pÄfrÄgestÀllningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehÄllsanalys och innefattar 206 artiklar frÄn morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevÀrt förÀndrades under Ären. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DÀremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.
Twitter som arbetsredskap för informationshÀmtning : En jÀmförelse mellan en landsortstidning och en rikstÀckande tidning
Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.
HÀstsport i dagspressen : En studie av hÀstsportens representation och framstÀllning i svenska dagstidningar
Uppsatsen nedan Àr baserad pÄ en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartlÀggaolika sporters, med fokus pÄ hÀstsport, representation och framstÀllning under en fyraveckorsperiod2012 i tvÄ av Sveriges största dagstidningar. Vi ansÄg det viktigt att genomföra den hÀr undersökningenför att se om fördomarna kring bristen pÄ representation av hÀstsport i media har nÄgongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav nÄgon efterverkan förhÀstsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien dÀr över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde dÀr fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hÀstsport. Reportagen analyserades och jÀmfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.
Nyheter i förÀndning : En explorativ studie av nyhetsartikeln pÄ nÀt och papper i svensk dagspress
Title: The transformation of news - an exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily press.Author: Annika Arnell and Sofia AmanuelTutor: Lowe HedmanPurpose: This explorative thesis attempts to study if new ways of news production and distribution created by recent digitalization processes and technical development has different impacts and effects when the same news events is published in the same daily newspaper in a digital as compared to an analog platform.Method/Material: The method used is an explorative qualitative content analysis. The articles are divided into three levels: main news, middle-sized news and notes. The material consists of 40 news articles from two Swedish daily newspapers, with a divide of 20 news articles per newspaper.Main results: This study demonstrates that there are differences in how a news article is formed in a digital as compared to an analog platform. The differences show that main news events are presented in the exact same way on both platforms. The smaller notes show vast differences in all categories and are often fuller on the digital platform, leaving information such as context and previous events out in the printed newspaper.
FrÄn periferin till rampljuset : En studie av rapporteringen om Paralympics i Dagens Nyheter och Aftonbladet
Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förÀndrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, frÄn det första mÀsterskapet i Rom 1960 till det senaste mÀsterskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehÄllsanalys sÄvÀl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien Àr att undersöka omfÄnget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förÀndrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien Àr att undersöka hur sprÄket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förÀndrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.
Det sociala nÀtverket genvÀgen till arbetsmarknaden
SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..
Mindre, snyggare, bÀttre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet frÄn broadsheetformat till tabloidformat
Under de senaste tvĂ„ decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg mĂ„nga valt att ta dĂ„ upplagesiffrorna under flera Ă„r dalat. FormatförĂ€ndringen Ă€r tĂ€nkt att ge rum för ett nytĂ€nkande, Ă€ndra förutsĂ€ttningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya lĂ€sare.I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa tvĂ„ tidningar.Det som studerats Ă€r andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Ăven antalet nyheter pĂ„ inrikessidorna under perioden har rĂ€knats.
Terroristattacker och krig i pressen
Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.
Makteliternas konflikt pÄ den journalistiska arenan : En text- och innehÄllsanalys av rapporteringen och debatten kring barnlÀkarfallet i Dagens Nyheter och Aftonbladet
Vi har gjort en fallstudie pÄ barnlÀkarfallet som mellan Ären 2009 och 2011 fick stor uppmÀrksamhet i medierna. En tre mÄnader gammal flicka dog pÄ Astrid Lindgrens sjukhus och en barnlÀkare blev misstÀnkt för drÄp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten sÄg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremÄl för en innehÄllsanalys och fyra artiklar för textanalys.VÄr undersökning har visat att barnlÀkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnlÀkaren Àn för Äklagaren. Vi har ocksÄ sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, stÀlla sig pÄ barnlÀkarens sida.