Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Tillsammans med Konsthantverkcentrum (KHVC) ska ett förpackningskoncept skapas somgör svenska konsthantverkares produkter mer attraktiva, förena konsthantverkare runtom Sverige och göra dem konkurrenskraftigare internationellt. Förpackningskonceptet måste passa så många konsthantverk som möjligt oavsett material p.g.a. att produkterna inte kommer i stora serier, de är i många fall rent unika. Till en början har uppgiften analyserats och avgränsats till att se till tre konsthantverkskooperativs förhållning och behov för att sätta en kravspecifikation på förpackningen. Faktainsamlingen har bestått av att ta fram all information om dagens förpackningar av konsthantverk, både inom och utom kooperativen.

Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse.

Med dagens låga ränta lånar privatpersoner mer än någonsin för att finansiera sina bostadsköp. Denna uppsats behandlar ränterisken en privatperson utsätter sig för vid bostadsköp då denne skall ta lån med fast ränta. Vanligtvis brukar det ta tre månader (90 dagar) från det att köpekontrakt skrivits på till att köpet genomförts. Genom att anta att ränteförändringarna är lognormalfördelade har jag kommit fram till att tvåårs och femårs räntan inte stiger betydande under 90 dagar. Slutsatsen jag dragit är att ränterisken är låg med dagens låga ränta..

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig från tidigare då även seniorerna förändras. Dagens seniorer är mer aktiva och mer kräsna när det gäller krav på sitt boende. Syftet med den här rapporten är att ta fram information om dagens seniorboenden så att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett så bra seniorboende som möjligt. Målet för arbetet är att ge underlag för hur man utformar boendet så att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva självständigt. Vidare ska den också visa på hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger på att dagens Tv och data spel kan ha en berättande struktur som i filmer. Syftet är att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktärernas funktioner för berättelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berättande och därför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.Frågeställningarna i uppsatsen är vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i spelet i jämförelse med filmen? Hur är berättelsen strukturerad i spelet i jämförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att använda mig av är narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berättelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktärernas funktioner använder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktärer i dataspel..

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Uppsatsens syfte är att erhålla en förståelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) på kapitalmarknaden tänker och agerar gällandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det är även intressant att belysa och erhålla en bred förståelse gällande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tänkas påverka en aktiekurs. För att erhålla en god empiri användes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av två börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades två analytiker som analyserar de nyss nämnda företagen.

Sociala medier är något de flesta använder sig utav idag, både företag och privatpersoner. Internet är ett bra forum för att uttrycka sina åsikter på när möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna är bra när de används på rätt sätt så som att sprida nyheter och annan viktig information. Sämre blir det när uppgifter som uppfattas kränkande sprids snabbt vilket leder till en större skada än nytta. Denna spridning bidrar idag till att kränkningsbrotten blir grövre när fler personer får ta del av de kränkande uppgifterna.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser.Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen.Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser.