Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jämföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hälsa samt ämnet idrott och hälsa. Jag har valt att fokusera mig på elever i nionde klass. För att uppnå mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hälsovanor, idrottsvanor samt om skolämnet idrott och hälsa. Jag har gjort en kvantitativ studie där jag har genomfört en enkätstudie. De som har fyllt i enkäten är elever i nionde årsklass i både Sverige och Amerika.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte är aktiva i någon föreningsidrott samt hur idrott och hälsa kan få fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i ämnet idrott och hälsa ser ut.Studien utgår från strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte är aktiva i en idrottsförening har låg motivation till idrott och hälsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte är delaktiga i någon idrottsförening är främst att de inte har något intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa..

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framgår det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att utveckla en positiv självbild hos eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa främjar arbetet med att skapa en positiv självbild hos elever. Undersökningen vi använt oss av är kvalitativ och utgörs av sex informanter som är yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen tyder på att de flesta av våra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas självbild, men flertalet hade inget konkret upplägg för detta.