I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters anvÀndning av Twitter förhÄller sig till deras förhÄllningssÀtt till publiken. Med hjÀlp av bÄde en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters anvÀndande av Twitter, och samma nio journalisters förhÄllningssÀtt till sin publik. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhÄllningssÀtt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet frÄn intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn pÄ publiken och att de Àven Àr positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna Àr publik och interaktion tvÄ nyckelord och journalisternas svar pekar pÄ att de fokuserar bÄde pÄ uppdraget och pÄ publiken.

VarumÀrken Àr idag viktiga för att sticka ut pÄ marknader som kÀnnetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumÀrken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumÀrke för att differentiera sig frÄn andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin anvÀnds personliga varumÀrken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvÀnda sociala nÀtverk kan artister kommunicera sina personliga varumÀrken i en ny kanal.Med sociala nÀtverk kan man ta del av kÀnda artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nÀtverk, Àr idagbristfÀllig.

Medierad sport Àr ett omrÄde som stÀndigt stÄr i förÀndring. Genom den tekniska utvecklingen och förÀndringar i hur branschen ser pÄ hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förÀndringsprocess, bÄde sett till dess innehÄll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat anvÀndas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgÄngspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter anvÀnds nÀr det konstrueras. .

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

PÄ senare tid har Facebook förÀndrat förutsÀttningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har kÀnt ett behov av att förÀndra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav pÄ ökad transparens som kommit frÄn sÄvÀl allmÀnhet som medier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och jÀmföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus anvÀnder det sociala nÀtverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda som Àr ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.

Syfte: Syftet med denna uppsats ligger i att undersöka hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sig av sociala medier i sitt vardagliga arbete. Vi har undersökt hur komponenter sÄ som kundfokus, marknadsföring samt försÀljning Äterspeglas mot företagen i och med deras intrÀde i de sociala medierna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i arbetet och det grundar sig pÄ en empirisk studie dÀr vi bearbetat inhÀmtat material ifrÄn intervjuer. Vi har Àven haft en kumulativ inriktning i vÄrt arbete för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer unik aspekt pÄ arbetet.Resultat & slutsats: Resultatet visar pÄ att det finns en stor möjlighet för svenska fastighetsmÀklarföretag att anvÀnda sig av sociala medier i ett syfte som ligger i att öka försÀljningen. I dagslÀget anser vi inte att medvetenheten hos svenska fastighetsmÀklarföretag gÀllande sociala mediers betydelse Àr tillrÀckligt stor. Dessutom finns inte en insikt om att den förmodade framtida expansionen av sociala medier.

I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vÀnner, kan ha en pÄverkan pÄ arbetslivet men Àven privatlivet. Som analysredskap anvÀnder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vÄr studie visar att Facebook frÄn en början besöktes av vÄra informanter med syfte att komma i kontakt med vÀnner samt slÀkt, dock har nÀtverkstjÀnsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Bakgrund och problem: Företag kan anvÀnda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nÀtverk pÄ Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstÄr mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svÄrigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affÀrsresultat. Personalen saknar kunskaper för mÄlformulering, implementering och utvÀrdering.