Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄr tids vanligaste sjukdomar och förvÀntas bli den tredje största dödsorsaken i vÀrlden inom tio Är. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen Àr personer som Àr eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden pÄ grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta Àr en litteraturöversikt som Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna Àr analyserade och kvalitetsgranskade av bÄda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda pÄ hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjÀlp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssÀtt för begrepp inom geometrin. FrÄgestÀllningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lÀrande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundlÀggande geometriska formerna? Hur kan matematiklÀrare anvÀnda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna valde jag att anvÀnda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades pÄ kvalitativ metod, dÀr intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lÀrande, vilket ingÄr i Bruners representationsteori.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial frÄn turismnÀringen, RiksantikvarieÀmbetet och kulturvÄrdssektorn i Norrköpings kommun Àr syftet med detta arbete att öka förstÄelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildsprÄk. Bildmaterialet bestÄr av bilder ifrÄn broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar pÄ ett handgripligt sÀtt hur turismen anvÀnder bilder av kulturarv för att framstÀlla och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivÄ och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men ocksÄ inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om tvÄ bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta Àr att visa pÄ hur kulturarv kan tillÀmpas i bild, men ocksÄ att jÀmföra vilken roll industrilandskapet fÄr i dessa bilder..

Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjÀlp av bilder som analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med eleverna har vi med hjÀlp av litteratur kring Àmnet bildanalys kommit fram till att eleverna saknar erfarenheten och trÀningen som krÀvs för att analysera bilder. Med hjÀlp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser pÄ mÀnniskors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat pÄ elevernas svar, Àr att eleverna har fördomar och att de ofta baseras pÄ att de har otillrÀckliga kunskaper om religionerna.

Cancer och tumörsjukdomar Àr ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor Àr 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur enkÀter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvÄrd uppmÀrksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en vÀrdig vÄrd. Mot bakgrund av statens utredning om vÀrdig vÄrd vid livets slut, som pÄpekar att utvÀrderingen av palliativ vÄrd Àr eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vÄrdkvaliteten, stÀlldes tre frÄgor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frÄgor stÀlls i enkÀter inom palliativ hemsjukvÄrd?, Hur följer enkÀtfrÄgorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÀr 345 enkÀtfrÄgor som anvÀnds i palliativ hemsjukvÄrd inom Stockholms lÀns landsting bearbetades. TvÄ teoretiska utgÄngspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av vÀrdig vÄrd och KUPP-modellens vÀrdefaktorer.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka vilka strategier nÄgra svenska skolbarn anvÀnder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda pÄ vad de vill sÀga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sÀtt att se pÄ och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar Àr: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förstÄelse för den modell som jag i huvudsak kommer att anvÀnda mig av i min studie, nÀmligen den narrativa modellen. Denna innebÀr att man tittar pÄ bildens form som ett resultat av bildens innehÄll, vad barnen vill berÀtta med sina bilder.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Dagens medielandskap har inneburit en förÀndring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form pÄ sociala medier dÀr företag har möjligheten att etablera ett starkt varumÀrke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential Àr ocksÄ ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder Àn andra Àr alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestÀmmelser för hur marknadsföringen fÄr gÄ till. Vi anser det dÀrför vara spÀnnande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen pÄ sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

Instruktionsmanualer Àr ett problem för mÄnga företag i samband med att de exporterar sina produkter. Att fylla anvisningarna med ett stort antal sprÄk blir bÄda dyrt och opraktiskt. En frÄga som Àr relevant för ett av dessa företag Àr vilken bild som skall anvÀndas som representant för begreppet kraft. FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr sÄledes: Kommer försökspersonerna att uppleva att representerande konkreta bilder visar en bÀttre beskrivning av begreppet kraft Àn analoga abstrakta bilder. Resultatet visar att en övervÀldigande majoritet av försökspersonerna valde den representerande konkreta bilden som en tydlig och beskrivande representant för begreppet kraft..