Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt bildens pÄverkan pÄ barns lÀsutveckling. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barn anvÀnder sig av bilder nÀr de lÀser texter samt hur bild tillsammans med text kan pÄverka lÀsinlÀrningen. För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat barn i Ärskurs tvÄ kring olika bilder. Med bilden som utgÄngspunkt har vi studerat litteratur som berör omrÄdet. I undersökningen kom vi fram till att bilder Àr en viktig del till lÀsförstÄelsen och att barnen anvÀnder sig av bilder nÀr de lÀser.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Vi har i denna studie Àmnat kartlÀgga hur begreppet personligt varumÀrke anvÀnds för att Äteruppbygga och stÀrka ett personligt varumÀrke pÄ Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumÀrkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumÀrke. UtifrÄn en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlÀgg frÄn utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestÄtt av en kvantitativ mÀngd data och dÀrmed presenterats pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjÀlpt oss analysera vÄra resultat utifrÄn olika kategorier.

Titel: Personal branding eller bekrÀftelsebehov? En studie av journalister pÄ Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlÀgga anvÀndningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgÄngspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) gÄr in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger pÄ en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie Àr tweets av ett urval journalister pÄ Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever pÄ Twitter inte enbart Àr journalister. De blandar bÄde privat och professionellt, Äterger andras material och hÀnvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

The new media landscape is growing by the minute with blogs, web pages and different communities. The latest phenomenon that has grown rapidly throughout the world is Facebook. This is at new platform for communications where individuals can meet and socialise. Even political actors have started to appear on this community to work and spread their opinions. Several of the Swedish political parties are represented with different group, among them we have the two biggest political youth organisations: MUF (Young conservatives) and SSU(Young socialists).This study examines how Facebook can be used as a tool to create opinion.

Att undersöka hur elever blir hjÀlpta av bilder för att förstÄ vÄr omvÀrld var utgÄngspunkten i denna undersökning. För att försöka fÄ fram det, valdes bland annat att lÄta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjÀlp av bilder förklara vÀxthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna stÀlldes i förhÄllande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att pÄ ett bra sÀtt förklara olika ting och hÀndelseförlopp.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don?t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis.The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis.The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis.The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de Àven anvÀnder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. FrÄgestÀllningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ textanalys har anvÀnds i uppsatsen. Materialet bestÄr av Facebook-inlÀgg frÄn respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjÀlp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlÀgg företag lÀgger upp pÄ Facebook och hur det pÄverkar lÀsarens beteende.

Because social media is personal and reaches users directly, it has become an important means of communication for companies trying to reach out to their audience (Nygren & Wadbring, 2013). Especially the possibility of interactivity has been discussed as social media's big advantage. But how much two-way communication is actually possible on social media? This is a quantitative study that focuses on how Swedish Facebook users in the ages of 16-25 interact with companies on the social network. The aim was to contribute with increased information and knowledge about how the users mentioned above interact with the companies as well as how the users perceive the companies communication and presence on Facebook.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.