Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nÀtverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva vÀrden i anvÀndandet hos en grupp sÄ kallade ?early adopters?. Vi tittar nÀrmare pÄ hur samhÀllet förÀndras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gÀller teknikanpassning.

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnÄundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pÄgÄende kriser undersöktgenom att analyser hur de vÀljer att hantera information bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts Àr Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och VÀrmlandstrafik. TvÄ frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:1.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jÀmförelse med rekommendationer frÄn tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehÄlla sitt anseende.METOD: Med utgÄngspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer pÄ SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundÀr data i form av dokumentationer frÄn SAS och Transportstyrelsen har Àven genomförts.SLUTSATS: FrÄn uppsatsens analys framgÄr det att företaget mÄste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvÄvÀgskommunikationen som erbjuds hjÀlpte företaget att förbÀttra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt pÄ alla inlÀgg i kanalen och det möjliggjordes med hjÀlp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Multipel Skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och Àven utgöra ett hot mot livet sjÀlvt. Sjukdomen konfronterar ofta mÀnniskan med upplevelser av lidande. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kÀnner igen lidande dÄ de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först nÀr vÄrdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta pÄ definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ om pedagogerna pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor arbetade medvetet med sprÄkutveckling utifrÄn bilder pÄ vÀggarna i innemiljön. Syftet var Àven att undersöka om barnen pÄ avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns pÄ vÀggarna och i sÄ fall i vilka situationer samtalen Àgde rum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur inom Àmnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptÀckt som vi gjorde i vÄr undersökning var att ingen av pedagogerna anvÀnde sig av bilder pÄ vÀggarna som ett sprÄkutvecklande verktyg. I vÄr undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook anvÀndande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 Är och vilka effekter ett överdrivet internetanvÀndande fÄr utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett sÄ kallat Facebook beroende innebÀr och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utstrÀckning man anvÀnder Facebook men ocksÄ om det finns skillnader bland yngre eller Àldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tÀnkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken pÄverkan ett ökat internetanvÀndande fÄr pÄ hÀlsan. Hypotesen Àr att allt fler barn och ungdomar anvÀnder internet och sociala nÀtverk i större utstrÀckning idag Àn för ett par Är sedan, och att tiden tas ifrÄn fysiska aktiviteter och sömn.

Den hÀr uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som gÄr att Äterfinna pÄ Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgÄr frÄn teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förstÄelse för hur och varför konsumenter och varumÀrken uttrycker sig som de gör pÄ varumÀrkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de bÄda varumÀrkenas Facebook-sidor under en tremÄnadersperiod, och analyserats med hjÀlp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat bÄde varumÀrkes- och konsumentinlÀgg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de bÄda varumÀrkena anvÀnder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumÀrke som Acne Studios anvÀnder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istÀllet anvÀnder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och fÄ Äterkoppling om vad som kan anses vackert eller grÀsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumÀrkena valt pÄ marknaden, och studien Äterkopplar till dessa och försöker med hjÀlp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt anvÀndning av Facebook.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis.The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis.The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis.The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey.