Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Advertisers of today are facing a great challenge in a landscape where it becomes even more difficult to break through the clutter and convince consumers to buy their products. In order to succeed, they need to come up with new ways of communicating with their customers. The purpose of this paper is to investigate if micro-blogging could be considered an effective media choice in order to enhance the perception of brand associations and traditional communication effects. The subject is of interest as brands are putting increasingly more resources into this communication channel. However, at the current date the marketing effects of micro-blogging is unexplored in academic research.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nulÀget ska anvÀnder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbÀttrasin kommunikation och genom detta nÄ fram till bÀttre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen Àr kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primÀrdata sker genom observation av sex företags grupper pÄFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lÀttare hantera kvantitativa data anvÀnds ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivÄ. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.

In this Bachelor?s essay we discuss whether eWOM (electronic word-of-mouth) is perceived as advertisement or as normal information, which is not influenced by any company, on the platform Facebook. The information which we were interested in is the one spread by normal users, and user?s perception of it. To find our results we have conducted a study in which we have used the method interview, which gives qualitative results.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framvÀxt har förutsÀttningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina vÀljare förÀndrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmÀnheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlÀgg frÄn Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall pÄ tvÄ veckor före valdagen 2010 respektive 2014. InlÀggen analyserades sedan med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.HuvudresultatResultatet visar att bÄde Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna nÄgon sÀrskild förstÄelse för hur digitala kanaler bör anvÀndas men till 2014 har de bÄda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var bÄda partiernas kommunikation envÀgskommunikativ, nÄgot som förÀndrades till tvÄvÀgskommunikation under 2014, frÀmst hos Miljöpartiet..

Consumers are facing a wide selection of brands trying to get their attention. An increasing amount of corporations are incorporating non-traditional media in their marketing strategies as an attempt to build relationships with their customers. However, along with the new opportunities to enhance consumer emotions about the brand, social media has brought along new risks for corporations to face. This paper investigates the consequences of different ways of handling such electronic word-of-mouth (eWOM) crisis on Twitter. Furthermore, we investigate potential differences depending on the credibility of the source that sent the message.

Theory has concluded that consumers evaluate advertising not only based on what the advertiser's message aims to communicate, but also how the message is communicated. As the most popular activity on the world's largest social media channels is to upload and share photos, it has become crucial for advertisers to define strategies that maximize the reach of photo posts. Two observed variations of images used in posts are graphical images and digital photographs. The aim of this study is to investigate which of these two strategies that generate most positive impact on the sender and its brand. 230 users of the Chinese Facebook and Twitter counterpart, Sina Weibo, were exposed to manipulated Sina Weibo posts after which they answered a survey.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förÀndrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella vÀrlden. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig krÀva en förstÄelse huruvida information, underhÄllning och handel kan sammanlÀnkas dÄ det inte lÀngre endast Àr företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen dÄ de via de traditionella sÀtten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillÄter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker sÄvÀl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nÀra relationer via de sociala medierna. Syftet har Àven varit att belysa de risker företag uppfattar i och med anvÀndandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrÄgor dÀr den första av dem Àmnat till att svara pÄ hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.