SAMMANFATTNINGDetta examensarbete är baserat på en uppgift från Small Domestic Appliances (småhushållsprodukter) på Electrolux. Arbetet har handlat om att få in mer naturliga materialmed ?premium? känsla i deras produkter, annat än plast och rostfritt stål.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trä, keramik och dekorativa tillämpningarför metall och plast. Hur en användare upplever ett material har också undersökts.Information har samlats in i två undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts på taktilitet för att få reda på hur vissa material upplevs avanvändare. Testerna utfördes med hjälp av materialprover, frågeformulär ochtestpersoner.Ett objektivt test på friktion utfördes också där friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna räknades ut.

Arbetets huvudsakliga syfte har varit att jämföra ett antal olika bergarters förmåga att binda till sig bitumen. I dag levereras stora mängder makadam till tillverkning av asfalt. Ett av de krav som ställs på materialet är just vidhäftningsförmågan vilken har stor betydelse för beläggningens funktion. Eftersom detta är en så pass viktig fråga, om en viss sten lämpar sig till asfaltstillverkning har vi valt att titta närmare på en metod som tillåter att testas på en ren sten. Detta möjliggör att man inte behöver tillverka en asfaltsmassa först.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem.

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter.

Kvarteret Limkokaren/Oden, Hässleholm, Skåne, skall bebyggas och förtätas. Hässleholms Vatten AB, har ställt kravet att den avrinningsvolym som får komma från området efter byggnation inte får överstiga 1 l/s ha. Hela området är på ca 2 hektar. Genom att bebygga ett område förändras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hårgjorda ytor minskar också möjligheten för nederbörden att infiltrera och återgå till grundvattnet.

I samhället Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, från 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i området. Holmen Skog, som äger alla fastigheter i området, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. Vår uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvåbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi även upprätta rumsbeskrivning och köksuppställning samt ge förslag på ledningsdragningar, tomtutformning och källarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemål för ombyggnationen.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande. För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande. Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av djurliv och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen bör utformas för bästa resultat.

Kemisk krigföring i form av luftburna gifter har förekommit i många historiska kontexter. Trots att luftburna gifter, som till exempel giftig rök och gas är likartade företeelser, har inte forskare kunnat enas om äldre former av denna krigföring är jämförbar med den moderna. Huvudorsaken är att deras analyser saknar teoretiska perspektiv som belyser hur respektive   kontexts kemiska förutsättningar påverkar krigföringen.Syftet med den här undersökningen är att jämföra ett modernt nyttjande av luftburna gifter, tyskarnas första klorutsläpp vid Ypres 1915 med ett forntida exempel, den moistiska skolans användande av brandrök som gift under århundradena f. Kr. i Kina.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser.

Valet av ämne grundar sig i det rådande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen är dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrågar ett gestaltningsförslag till deras atriumgård i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan på människan är forskarna överens om. Det finns en efterfrågan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förändras och förbättra.