Sökresultat:
1059 Uppsatser om Dćliga nyheter - Sida 49 av 71
KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet
Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.
Publiceringshastighet : En kvalitativ studie av hastighetens inverkan pÄ den lokala nÀtjournalistiken
Det gÄr allt fortare. NÀtjournalister befinner sig mitt i nyhetsflödet. De Àr bland de första individerna som fÄr ta del av de nyheter som inkommer till en webbredaktion. FrÄn att en nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras pÄ nÀtet Àr en process som idag inte behöver ta mer Àn tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nÀtjournalist bÄde att granska kÀllan, kontakta eventuella vittnen, skriva nyheten och sedan publicera den.
Samverkansformer inom byggnadsentreprenadskontrakt : en internationell jÀmförelse ur ett upphandlingsrÀttsligt perspektiv
I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.
Musikkritikens genus : En studie av skivrecensioner i svensk dagspress
Denna uppsats undersöker jÀmstÀlldheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi rÀknat hur mÄnga musikrecensioner i dessa tidningar som Àr skrivna av kvinnor respektive mÀn under 2010, genom att studera innehÄllet i alla tidningar under en vecka per mÄnad. Vi har Àven undersökt huruvida recensentens kön pÄverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen bestÄr totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av mÀn och kvinnor Àr stor. PÄ varje recension skriven av en kvinna gÄr det fyra skrivna av mÀn.
Döden lÀker alla sÄr : En studie av nekrologer i svensk dagspress
Det hÀr Àr en studie som angriper den svenska nekrologen frÄn tvÄ olika hÄll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgÄende samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, dÀribland vÀrldens kanske frÀmste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig kÀnsla av att nekrologgenren ofta Àr bedrÀglig. Vi ansÄg att skribenterna, som i Sverige ofta Àr anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelÀgna att teckna vördnadsfulla och retuscherade portrÀtt Àn att sÀga sanningen.
En komparativ studie om Äterkallelse av serveringstillstÄnd i Norge och Sverige
Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. Ă
r 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pÄ flera sÀtt berör anvÀndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pÄ vilket sÀtt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ären 2005-2007, dvs Ären före och efter lagens tillkomst, med fokus pÄfrÄgestÀllningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehÄllsanalys och innefattar 206 artiklar frÄn morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevÀrt förÀndrades under Ären. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DÀremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.
Men man tÀnker inte pÄ hur mycket tjejerna klankar ner pÄ varandra - En kvalitativ studie om nÄgra unga kvinnors uppfattningar om och mediala framstÀllningar av nÀthat
Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.
Mediebilden av cancersjuka ur ett genusperspektiv
AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreĂŒTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.
Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan Ären 2002-2012.
Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan Ären 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan Ären 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Artiklar frÄn Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan Ären 2002-2012, hÀmtade frÄn mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förÀndring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hÀnvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.
FRIVILLIG MERVĂRDESSKATT
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.
Den skönlitterÀra politiska spegeln : En tematisk analys av The Grass is Singing och Disgrace
Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter pÄ plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats Àr att ta reda pÄ vad sportjournalister pÄ Aftonbladet och Expressen tror Àr anledningarna till att det skrivs sÄ mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs sÄ mycket om honom samt vad det stora fokuset pÄ honom fÄr för konsekvenser. I vÄr analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer pÄ de tvÄ kvÀllstidningarna i Sverige.
Den mediala konstruktionen av fenomenet mobbning -Â en diskursanalytisk studie av mobbningsrapporteringen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.
För Sverige i tiden? : En studie om den svenska monarkins relation till samhÀllet och sekulariseringsprocessen mellan 1858-2012
Christendom has under a long period of time in Swedish history been the central component in legitimating the monarchs' power, a continuous process than can be clearly observed through the customs of royal coronation and baptism rites. However, during the 20th century those close ties between the state and the church of Sweden have been dissolving at a steady rate, alongside a growing societal democratization and modernization process. Officially the monarch still had a clear constitutional power legitimated through the transcendent, but unofficially his power was in reality heavily reduced. How do the Swedish monarchy relate to a rapidly changing society and secularization process? This pilot study investigates this relation by analyzing the news reports of the royal coronation and baptism rites between 1858 and 2012 from two leading newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter.
UnderhÄll av hyreshus : förutsÀttningar för att fÄ till stÄnd förfoganderÀttsinskrÀnkningar i syfte att uppnÄ ett godtagbart underhÄllsskick
I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.
Konfessionella friskolor
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argument
som förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklar
och insÀndare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och vÀrdegrunden i lÀroplanerna. Jag har utifrÄn detta syfte genomfört en litteraturöversikt, som
introducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ÀmnesomrÄdet. Jag har
utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som jag har sökt svar pÄ i min undersökning: vilka argument
förekommer i debattartiklarna och insÀndarna och hur förhÄller sig argumenten i
debattartiklarna och insÀndarna till skollagen och vÀrdegrunden i lÀroplanerna? Jag har
kommit fram till att valfriheten, det vill sÀga förÀldrarnas och barnens rÀtt till att vÀlja skola,
har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. FörÀldrarnas och barnens
rÀttigheter kan dock bli motstridiga i förhÄllande till internationella konventioner, nationella
lagar och vÀrdegrunden i skolan.