För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och Cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden.Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionsCyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damCyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionsCyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damCyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, Cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och Cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och Cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Bakgrund: Göteborgs Stad har i sitt arbete mot en hållbar utveckling antagit 12 lokala miljömål. För att uppnå dessa har en handlingsplan framtagits där behovet av åtgärder beskrivs. En del av måluppfyllnandet består av att förbättra resandet för fotgängare och Cyklister. En konkret åtgärd är Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats.Syfte: Uppsatsen undersöker varför arbetsplatser i Göteborg väljer att delta i Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats. Genom att synliggöra de faktorer som motiverar arbetsplatser att delta bidrar resultatet till att öka förståelsen för vad som engagerar arbetsplatser att delta i samhällsnyttiga projekt.Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och gjort halvstrukturerade djupintervjuer med tolv arbetsplatser.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, Cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även Cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Det är idag uppenbart att vårt nuvarande levnadssätt och samhällsbyggande är långsiktigt ohållbart. För att komma tillrätta med de problem vi upplever idag och står inför i framtiden måste hållbar utveckling prioriteras i högre utsträckning än vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hållbara och attraktiva städer och centrumområden men för centrumnära stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete är därför att försöka ta fram sådana strategier, och utifrån dessa granska Kronanområdet i Luleå för att utreda hur den blivande stadsdelen förhåller sig till en hållbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag på förbättringsmöjligheter för Kronan.

I städer byggs allt fler fastigheter och anläggningar. Stark förtätning i stadsbygden innebär högre krav på samhällsplaneringen. Allt större fokus läggs på cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i städerna. Tätbyggda områden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i två plan.

Den nya järnvägssträckningen, förbi Örnsköldsvik innebär att en ny station, Norra station, kommer att anläggas. Var denna station ska lokaliseras har stor betydelse för hur tillgänglig den kommer att bli för befolkningen i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks kommun har själva tagit fram ett förslag till en lokalisering av Norra station och den här rapporten visar på hur man kan förbättra tillgängligheten till resecentrumet genom olika åtgärder. Tillgänglighet beror mycket på vilka hinder och barriärer det finns längs de stråk man ska förflyttas längs, men utgångspunkten för tillgänglighet kommer alltid att handla om avstånd eftersom det sker förflyttningar. Behovet av tillgänglighet är som störst för äldre och personer med funktionshinder och därför är det viktigt att man tänker på dessa grupper i första hand när man arbetar med att förbättra tillgängligheten.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och Cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och Cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona. Som utgångspunkt för arbetet har varit en Realistisk stadsanalys jag gjort tillsammans med Erica Folkesson, Frida Fälth och Frida Petersson.

Cirkulationsplatser är en typ av trafikplats som har ökat i samhället under de senaste åren och antalet fortsätter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företräde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De är viktiga i trafiknätet eftersom de fungerar som noder och ofta anläggs i korsningar där det är hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. Säkerheten i cirkulationsplatser är bäst för motorfordon och även gående har relativt god säkerhet, men flera problem med säkerhet finns för bland annat Cyklister och personer med synnedsättningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man på bästa sätt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fältstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrån dessa kunnat dra slutsatser.