?Vilken matematik ligger g(l)ömd?? är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka mansbildens förändring i reklamen under 1990-talet och början av 2000-talet. Därför vill vi undersöka om män exponeras på olika sätt i herrtidningen Magazine Café under perioden. Vi vill också se om vi kunde finna några tendenser i samhällsutvecklingen, som har påverkat mansbilden och om samhällsutvecklingen syns i reklamens framställning av männen. Vi kommer också att undersöka det senaste mansidealet, som kallas metrosexualitet och se om det avspeglas i det material vi valt att analysera. Några av de frågor som vi besvarar lyder:* Hur influerar medierna trender och livsstilar?* Hur exponeras män i bildreklam?* Finns det några samhällstendenser som man kan knyta till en eventuell förändring av exponeringen av män?Analysen har utförts genom en kvalitativ bildanalys.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin är insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frågeställningar studien byggde på var: vilken innebörd lägger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad är målet/en med integration och när är de uppfyllda? Empirin från dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehållsanalys och med ett abduktivt angreppssätt. Resultaten tolkades sedan med hjälp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier används i en klass i utlandet där kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar även elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. Därtill har också elevernas attityder till språket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgår ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gäller valet av litteratur.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som kräver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med så få komplikationer som möjligt. Den här studien undersöker följsamheten till orala diabetesläkemedel bland patienter i åldern 70-79 år. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likställt det med mängd uthämtat läkemedel i förhållande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet är att med hjälp av det nya nationella läkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven på receptet har bättre följsamhet än de som inte har det. Materialet till studien kommer från data som registrerats på apoteken i Sverige.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet.Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa.Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor.