2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.

Luleå kommun satsar på att bli årets Cykelstad senast år 2016. Det är ett mål som är starkt sammankopplat med kommunens satsning på att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i Luleå ett bra cykelnät med 7 huvudcykelstråk varav 6 går från ytterområdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytterområden måste cyklister ofta cykla genom centrum där huvudcykelstråken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa på centrumhalvön skulle underlätta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det är i stadskärnor av stor vikt att gaturummet utformas på rätt sätt och att det är tydligt var man ska cykla.

Titel: ?Man cyklar inte i Göteborg? En studie om studenters attityder till att cykla iGöteborgFörfattare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna ÅbomKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs StadProblem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet.Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vadsom ligger bakom valet av transportmedel.Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och fokusgruppsintervju.Material: Sex intervjuer samt en fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg UniversitetHuvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv Cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv Cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa Cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012).Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas.Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning.Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som Cykelstad.I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen.

SammanfattningBehovet av varierande transportsätt är en fråga som aktualiserats i och med den ökade bilanvändningen som resulterat i en ökad miljöpåverkan. Studien riktar in sig på centralorten Gävle, i Gävle kommun. Gävle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstånd under 5 km till samtliga förorter via cykelvägnätet. I kommunen bor strax under 100,000 invånare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpåverkan på grund av ökad biltrafik. Trängsel, utsläpp och parkeringsbrist är andra problem som skapar ytterligare behov av förbättrade förutsättningar för andra trafikslag.Transportfrågan påverkar alla i samhället och städer bör utformas för att tillfredsställa både miljön och befolkningens behov.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa Cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5).