Sekretessbelagd.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

This study was performed to investigate how the Japanese sect Aum Shinrikyo was legitimating its violence and killing acts. By analyzing the leader and members of the sect, and applying this information on two theoretical models, this paper tries to give an explanation of both single acts of violence and killing, and two terrorattacks.The result shows that Aum Shinrikyo was able to legitimate violence and killing acts through its ideology. In their opinion, cosmos was a place with several levels and everyone wanted to get as high as possible. Those who were killed by the sect would never be able to get to a higher level by living, since they would do too many bad actions. The murderers also got better karma since they helped the person to a better place.The legitimating of violence and killing acts in Aum Shinrikyo can be explained as a duty that is holy, which agrees with the theorists about religious terrorism..

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

The use of information technology (IT) is exploding. Today, it is in our daily routines to use some kind of information technology. The increase of users increases the number of cyber crimes, ie, crimes that in some way involve IT. As the cyber crimes grow in numbers, the workload for technical investigator increases, these are called digital crime investigators. The thesis is about how police digital crime investigators work and what problems they may encounter during an investigation.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people?s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen?s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konsumenterna uppfattar varumärkesutvidgningen. Studien har haft fokus på ett fallföretag, Sony Ericsson samt de varumärken (Walkman och Cyber-shot från Sony) som de använder på deras produkter. Vi har samlat in data med konsumenters uppfattningar om co-branding och deras brukande av produkter ur den kategori där de co-brandade varumärkena finns. Vidare har vi sökt efter förklaringar till huruvida det finns någon koppling mellan användandet av Mp3-spelare och digitalkamera i förhållande till betydelsen av varumärkena. Undersökningen har varit helt webbaserad och samlat in över 200 svar varvid 197 har använts i sammanställningen av enkätsvaren.Vi har använt oss av rådande teorier inom varumärken, varumärkeshantering, varumärkesvärdering och varumärkesfusioner.

Diplomatiska försäkringars legalitet behandlas utifrån gällande internationell och nationell rätt..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i de dramatiska händelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhället och hela den västerländska världen togs på sängen av en terrorattack vars resultat och konsekvenser sällan har skådats. Den genomfördes på ett sätt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett på att möta. De västerländska försvarsmakterna är upp-byggda för att möta konventionella hot. Så är även det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-byggnad på en hotbild från det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.