Människan är en social varelse och vår identitet bygger på hur vi själva och hur andra uppfattar oss.  Detta är av största vikt i denna studie som ämnar studera hur ett fängelsestraff påverkar en  narkotikabrukares  avvikarkarriär  ur ett sociologiskt perspektiv.  Genom en kvalitativ studie  dels  innehållande  en artikel-  och rapportstudie samt  fem intervjuer, tre med personer som arbetar inom missbrukarvård och två dömda narkotikabrukare som suttit inne ifängelse  kan jag konstatera att  fängelset  som straff tenderar till att stärka  identiteten  som narkotikabrukare och en ytterligare betoning av avvikare som brottsling.  Detta till motsats från det den bakomliggande tanken med fängelsestraffet,  det vill säga avskräckande. Studien tar upp många välbekanta och intressanta teorier kring  sociala faktorer och visar än en gång vilken otrolig påverkan våra emotioner  har..

Denna uppsats är en fallstudie som har för avsikt att undersöka relationen mellan The Sierra Leone Truth and Reconciliation Commission och Special Court for Sierra Leone. De båda organen upprättades för att bemöta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget 1991-2002. Syftet är att analysera huruvida sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen kan ses som ett komplement till varandra i skapandet av transitionell rättvisa eller om det finns något som tyder på att man måste göra ett val mellan dem.Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en kombination av juridiska och icke-juridiska metoder är nödvändig för att man ska kunna tala om rättvisa i ett större sammanhang. De olika metoderna fyller båda sin funktion i strävan efter rättvisa i ett post-konflikt samhälle. Slutsatserna som kan dras av fallet Sierra Leone är att sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen utgjort ett komplement till varandra.

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has theadvantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens Biografbyrå was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous.The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment. This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.While claiming to protect the individual, the disciplinary power executed actually aims to protect the one executing it; the purpose of the power structure is to replicate itself..

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has the advantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens Biografbyrå was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous. The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment.This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.

Our purpose with this essay was to make a comparative study of the methadone programme in Sweden versus Denmark. We wanted to examine the issue by illustrating the historical and recent development of the drug political policy and the growth of the methadone programme in both countries.We chose to work with the following questions:1. What differences occur in the methadone programme if you compare the same in Denmark and Sweden? 2. How is the respective methadone programmes designed? 3.

I arbetet lyfts fram hur taxivåldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare är. Gjorda förbättringar med utrustning i bilen och lagändringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbättra säkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rånoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gärningsmän som kan vara aktuell för taxivåld.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad.

This paper examines how pupils with a non-Swedish background, in a secondary school in Stockholm?s suburban, Sweden, interpret and absorb the contents of school-room classes. It also examines whether the interpretations are influenced by a power-relation between teacher and pupils. The pupil?s interpretations, including their values and perceptions as regards to the content, are central to our study.Firstly, classes on world conflicts and corporal punishment for children were observed and these observations were the foundation to this study.

Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet.

År 2004 var 27 % av alla som var misstänkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 år gamla. Som grupp betraktad är ungdomar mer brottsaktiva än vuxna. Det är vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 år, som en person begår brott. Det är då man i Sverige går ur grundskolan. På den tiden då man fortfarande registrerade misstänkta under 15 år framgick av statistiken att det var en kulmen i årskullarna runt 14-16 års ålder.

Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för.

The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age.

Rosengård har sedan december 2008 präglats av kravaller, därför tillsattes en kommendering för att återskapa en trygg och säker stadsdel. Syftet med denna rapport är att belysa vilka arbetsmetoder som polisen använt sig av i samband med kommenderingen samt att åskådliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen på intervjuer med biträdande chefen för närpolisområdet där Rosengård ingår. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.