Stödet till unga brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform.

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hänseende utan också för att medborgarna skall veta att de kan känna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin närvaro, ingripa omedelbart när ett brott begås och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser från ca 17 000 till 20 000 poliser fram till år 2010 för att kunna leva upp till dessa mål. De vill även att polisen skall vara så effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jämföra det idag vedertagna arbetssättet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssättet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, även kallat utryckningsverksamhet.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.

Per Wahlöö is one of Swedens most internationally renowned authors with the crime novels about Martin Beck as the crown jewel. His career as a journalist is not that famous. The cardinal question in this paper therefore is whether the social criticism that made his authorship so famous emanates from the journalism he produced before or simultaniously with his work as a novelist. To do so I have used a text analytical method on all of Per Wahlöös journalistic writings between the years 1947 and 1965. The sources have consisted of both daily newspapers, most notably Kvällsposten, and weekly magazines like Veckorevyn and Folket i Bild.

Work Environment problems on construction work sites are very extensive and discussed. The construction industry is one of the most dangerous industries in Sweden. The construction industry occupies about 290 000 employment (2009), and the investment was 250 billion SEK. This report will investigate the issues of the work environment and offer advice on how these can be measured and imporved. The study includes review and analyses of occupational injury statistics, interviews, inspections and audit and review of the literature.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning.

The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned.

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007.

Background: Corporal punishment has been banned in Sweden since 1979. Child abuse is known to exist in all cultures and social classes in our society. Therefore the nurse must be aware of this working with children.Aim: The aim of this study was to describe how nurses' can identify signs and symptoms of child abuse.Method: A literature review of ten articles containing six quantitative and four qualitative studies published between the years of 2000 and 2012. A content analysis was performed where similarities emerged in themes and subthemes.Results: The findings were signs and symptoms which concerns physical, psychological and social behaviors seen in child abuse. Additional findings were; an insecurity and lack of knowledge among nurses working with children.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

År 2005 enades FN?s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s säkerhetsråd igenom resolution 1973.