Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010.

Per Wahlöö is one of Sweden´s most famous crime writers. Together with Maj Sjöwall he revolutionized the swedish crime novel in the mid-sixties with the Martin Beck-series. Before that he was working as a reporter in the fifties and started writing novels about the oppression of man, power and totalitarian mentality in the end of the decade. Those novels (1959-1968) are called ?The dictatorship?-series.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ?system?.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

This essay examines the ambiguous nooses that have been found around the necks of nine Danish bog bodies. By analysing and comparing these bog bodies and their archaeological context with earlier theories the aim is to create a more profound understanding of the individuals themselves, and the societies they belonged to. The aim is also to further investigate the symbolic meaning of the noose by discussing the concepts of ritual, sacrifice and punishment. To analyse the bog bodies the agency theory and Guinevere Granite?s (2016) theoretical framework concerning reason of death and bog internment, are implemented. The overall conclusions that are established is that it is difficult to give one general answer that can explain why all the nine individuals ended up in the bog.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige.

Detta arbete behandlar polisens möjlighet att använda sig av förenklad förundersökning enligt Rättegångsbalken 23:22. Arbetet belyser även om ett mer frekvent användande av förenklade förundersökningar skulle underlätta polisens utredande verksamhet när det rör sig om enklare brott. I arbetet ställs också frågan: ?Varför förenklade förundersökningar inte används i större utsträckning?? Svaret blev inte bristen på straffprocessuella tvångsmedel utan som JO påpekat: ?svensk polis har bristfälliga juridiska kunskaper som skulle kunna medföra att rättssäkerheten drabbas om man inte är tillräckligt försiktig?. Det är därför, enligt min uppfattning viktigt att detta problem belyses och åtgärdas så fort som möjligt d.v.s.

En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott.Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal.

Passivitetsrätten ger skattskyldiga som är misstänkta för brott en rätt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstänkte behöver således inte bidra till bevisningen i målet genom att exempelvis göra ett bekännande eller lämna material som är belastande för denne.  Detta innebär att det är åklagaren som måste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltså igen skyldighet för den tilltalade att på något vis göra åklagarens arbete lättare. Ett påförande av skattetillägg är också att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebär att passivitetsrätten även inträder när det är fråga om skattetillägg.I den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, även kallad Europakonventionen, finns det ingen bestämmelse som uttryckligen stadgar rätten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrätten omfattas av rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen.

Det här examensarbetet behandlar unga mäns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det är så många unga män som åtalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer är orsaker till kriminalitet, det vill säga om kriminalitet är ärftligt eller om det helt och hållet beror på social påverkan. Metoden som användes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med män mellan 18 och 21 år som studerade på Luleå tekniska universitet samt män i samma ålder intagna på en ungdomsanstalt i Luleå. Resultaten visade att de unga männen påverkades starkt av sin sociala närmiljö, så som hem och umgängeskrets, vilket påverkade deras värderingar och förhållningssätt till våld och brott, men även att kriminalitet skulle kunna vara ärftligt.

Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.