Efter den 11 september 2001 förändrades vårt sätt att se på världen.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot Genèvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fånglägren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet i en tid av osäkerhet till sin spets. Framstående akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr är ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns grund för ett rättfärdigande av tortyr och andra typer av brott mot mänskliga rättigheter. För att uppnå mittsyfte användes följande frågor:1.) Kan man rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rättfärdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillåtas i syfte att bevara den nationella säkerheten?Valet av teori föll på realismen då den behandlar de internationella relationerna och staternas ständiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mänskliga rättigheter och då även tortyr rättfärdigas bl.a.

In some criminal cases, the only existing evidence is the verbal statement of a witness or the plaintiff. The typical example is an alleged rape where victim and perpetrator have had some kind of relation, and their records of the incident differ. In these cases, the assessment of the value of the evidence drawn from the plaintiff's story is of crucial importance. On the one hand, a false positive judgment means that a person is wrongly convicted, on the other hand, a failure to correctly identify a truthful claim of rape means that a victim of a severe crime is left without judicial remedy. That the prosecutor must prove that the crime is committed by the defendant without reasonable doubt, means that there is much more chance of a failure to convict guilty felons, than of the opposite.In the essay, the rules of criminal procedure directed at the evaluation of the verbal statement are identified and critically evaluated from the perspective of how they may or may not facilitate the judgment of a verbal statement presented before the court, either in person, or through other media such as video.

Abstrakt Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Straffvärdebedömningen är en del av påföljdsbestämningsprocessen i vilken domstolen skall bestämma brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Försvårande faktorer kan utgöras av brottsinterna respektive brottsexterna omständigheter vilka skall beaktas vid straffvärdebedömningen. Försvårande omständigheter ökar brottets straffvärde. De brottsinterna omständigheterna påverkar bedömningen av brottsrubriceringen och till vilken grad ett gradindelat brott hör som anges i den särskilda straffbestämmelsen. De brottsexterna försvårande omständigheterna påverkar straffvärdebedömningen och skall beaktas först efter de brottsinterna omständigheterna.Den 1 juli 2010 trädde lagändringar gällande straffmätning i kraft till syfte att bland annat höja straffen för allvarliga våldsbrott och öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet.Reformen innebar att straffen generellt skall höjas för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt skall beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person.

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

The purpose with this thesis is to investigate how to design a urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

Syftet med vårt fördjupningsarbete är att lära oss vilka olika påföljder till brott som används i Sverige och vad dessa påföljder innebär. Ofta får polisen vid ett förhör frågor om vilka påföljder som kan bli aktuella. Det är inte lätt att svara på den frågan då det är olika från fall till fall, men att kunna redogöra för de olika påföljderna och deras innebörd ser vi som en nödvändighet. Vi har även tagit upp och förklarat hur påföljdsbestämningar går till. Ett annat syfte med vårt fördjupningsarbete var att jämföra två brott med samma straffskala, för att se hur straffskalan används, om maxstraff utdöms någon gång och om man kan se några mönster.

The objective of this thesis was to research and gain knowledge about people involved in organized crime in Sweden. By conducting interviews we were able to analyze what factors played a role in an individual's choice to become a member of a criminal gang, as well as to gain an overall picture of these people. The qualitative research was carried out in three different cities in Sweden. Three people, aged between 30 and 60, who are currently members of a gang, were interviewed. In these interviews they shared their life stories in terms of childhood, youth, gang involvement as well as their hopes for the future.The results were then further analyzed to explore any similarities and differences among the participating individuals.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

In what way were children in the 1930s and 1940s mean to each other, in which ways did theytease and bully one another? And what were the adults part, how did they react to thechildrens spite towards each other and did they do anything to stop it?These are the questions which have been addressed in this essay. In the answers given to us,by a survey in which 42 persons born in the 1920s and 1930s were asked, we have learned,that during the 1930s and 1940s when these children went to school, bullying did'nt occure asmuch. Not as they can remember today.We have also learned that it was mostly boys who were bullied, both mentaly and physical,with punches, being pushed, being laughed at and by being forced to do things they did notwant to do, such as stealing.The most common reasons for being bullied was that the children came from poor families,had ragged clothes, where dirty or had a physical disease such as cronical bronchitis.There where not many children who talked about being bullied with a teacher and the surveytells us that they didn't had any supervisors on the school yard.A number of the questioned answered that they thought that teachers had favourite students inthe classroom and they tell us stories in which teachers used corporal punishment, which waslegal at this time..

This paper deals with rights of women and their social role during the Viking Age. The method is to compare things and written material.In the written material, three cases of rape have been identified. How each of these cases where looked upon differs; legally the punishment for rape was exile. Violence against wives implied their right to divorce, whereby they were entitled to take with them a great part of the family´s capital, namely their dowry and morning gift.A husband and wife did not inherit each other but a widow could inherit from her children if they died without offspring.Women buried in boat graves indicate that they had a function or were closely involved in the cult. From two graves, the Aska Grave and the Oseberg Grave, the findings can be interpreted as indicating a change in the social behaviour.

Narkotikan är idag ett stort problem i Sverige och detta är den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssätt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig på intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga på polismyndigheten i Skåne närmare bestämt Hässleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begår brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehåller som förklarar varför en person begår brott.

I Sverige råder vittnesplikt, vilket innebär att du är skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna är dock många gånger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de ställer upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika åtgärder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas även möjligheten till att vittna anonymt något som används i många europeiska länder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har även gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för åtal.