Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst.

During 2004 to 2008, The United States Marine Corps (USMC) executed counterinsurgency operations in Anbar Province with the purpose to stabilize one of the most violent areas in Iraq. The Marine Corps successfully managed to suppress the insurgency as violence dropped dramatically in late 2007. What did the marines do in order to suppress the insurgency? Why did violence drop in the province? The Marine Corps approach and procedures have been examined earlier through theories of organizational learning and adaptation. However, there is an absence of studies aiming to analyse the Marine Corps? counterinsurgency approach through the analytical lens of counterinsurgency theory.

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Nya typer av krigföring, så som COIN-operationer (Counter insurgency), ställer nya krav på flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jämför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stått relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmågor som gör funktionen till en värdig konkurrent på det moderna slagfältet. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnå genom att undersöka hur väl de båda funktionerna svarar uppmot de krav som ställs på ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorin för ?Hearts and Minds? kan nå framgång med militär vilseledning. De teorier som finns sedan tidigare berör inte hur teorierna om att vinna befolkningens stöd skall gå till när militär vilseledning och upprorsbekämpning används. För att undersöka om militär vilseledning kan användas framgångsrikt inom arbetet att vinna ?Hearts and Minds? blir teorier för militär vilseledning och teorier för upprorsbekämpning beskrivna.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

Peace operations are considered to be hard to solve but Sierra Leone is by many thought to be a success despite major problems during the operations. Solving this conflict involved several dif-ferent actors which all contributed to the creating of peace. The purpose of this essay is to examine whether similarities between the way the conflict in Sierra Leone was solved and the method that Galula presents led to the positive outcome. This will be done by a qualitative textual analysis to demonstrate presence and absence of those parts that Galula claim are crucial to counter an insur-gency. Similarities between the method used at the solving of the conflict in Sierra Leone and Galulas method for counterinsurgency can be found.

Begreppet counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet efter 2001 och USA:s militäraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i ämnet. Det har alltså funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

Uppsatsen syftar till att jämföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner når en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militärt samarbetar med båda USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort är mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsområdet finns..

I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går.

Den tredje och fjärde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels på grund av ett bristande doktrinärt agerande resulterade det i en 14 timmar lång strid om att överhuvudtaget överleva och många skadades eller omkom. Inte långt därefter lämnade FN och USA Somalia och insatsen sågs som ett militärt misslyckande. Insatsen i Somalia har påverkat amerikanarnas syn på utrikespolitik och den visar tydliga exempel på den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig.Uppsatsen är en teoriprövande fallstudie där David Kilcullens teorier om upprorsbekämpning prövas på Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utsträckning Task Force Rangers medel och metoder överensstämmer med vad Kilcullen förespråkar.Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstämmer men överlag är väldigt få.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.