Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning samhällsansvar är en del av språkreseföretags verksamhet. Studien är baserad på intervjuer med personer i ledande position inom tre språkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen består av ett antal kategorier som är baserade på tidigare forskning om ?Corporate Social Responsibility? (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier är ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhällsansvar.Studien visar att omfattningen av samhällsansvar inom språkresebranschen är varierande.

Inledningen beskriver hur intresset för hur företag arbetar med miljö och sociala aspekter harökat under de senaste åren. I och med detta blir kommunikation av dessa frågor en alltviktigare del av företagens arbete. IKEA är ett av de företag som uppmärksammat de ökadekrav som ställs på att företagen ska ta samhällsansvar och denna uppsats syftar till attundersöka vilket ansvar och vilken öppenhet IKEA förmedlar genom sin CSR-rapportering.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka defrågeställningar som formulerats. Uppsatsförfattarna har valt att utföra textanalys på deundersökta CSR-rapporterna. Textanalys är ett sammanfattande begrepp för många olikametoder där texter sönderdelas och analyseras.

In the light of some company scandals the Swedish Code of Corporate Governance, the Code, was introduced in the year of 2004 to reinforce confidence in how Swedish listed companies are managed. As many of the other European codes of corporate governance, the Swedish Code is based on the principle of ?comply or explain?. The need for corporate governance regulation arises from the inherent conflict of interest between owners and managers. This conflict is limited in companies controlled by a family in contrast to companies that lack a strong owner.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgångar fått en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgångar kan inte längre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga värde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet är indelat i två delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del två ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras på en surveyundersökning vilken utformades webbenkätprogrammet SurveyMonkey. Enkäterna skickades till företag noterade på NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det går att identifiera avvikande aktieavkastning hos företag vilka erhåller ett förändrat betyg i Folksams Klimatindex mellan åren 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens värdering av förbättrade respektive försämrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhåller ett förändrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet från eventstudien påvisar att betygsförändringar, oavsett karaktär, värderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle värdera informationen om förbättrade respektive försämrade betyg på samma sätt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

The purpose of the study is to investigate how much interest media has shown selected topics in the corporate governance systems in Germany and Sweden. The four selected aspects are: ownership structure, employee representation on the boards, disclosure of board members? compensation and female directors on the boards. The reasons for and consequences of the similarities and differences will also be discussed. The German and Swedish corporate governance systems construct the key basis of the study, emphasised on the four chosen aspects.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options.Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative.Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done.Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies..