Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

AbstractWe are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach.

Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys ihistorisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuellacitat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today?s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet.

This essay deals with the political upheavals which occurred in Japan with the Meiji Restoration of 1868 and its impact on the Samurai Class. This transitional period in Japanese history is portrayed in the film The Last Samurai from 2003, and it's the comparison between this Hollywood production and the current research on the subject on which this essay focuses. Two key figures who are portrayed in the film are Nathan Algren (Tom Cruise), an American soldier from the Indian Wars of the 1860/70s who travels to Japan to quell the Samurai rebellion but ends up in captivity; only to learn their codex of honor and way of life and eventually become a Samurai himself. The other character calls himself Katsumoto (Ken Watanabe) and becomes the representative of the Samurai's struggle for their existence. Their friendship and cultural exchanges will remain a cornerstone throughout the film.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Karin Boyes Crisis (Kris) was published in 1934 as a contribution to the contemporary ideas of moral issues, challenging the dominating traditionalism within the literature critisism.With different kinds of stylistic procedures is Crises expressing a self which seeks to relieve itself from the repressing experience of Language. The text shows an attempt to create meaning beyond the conventional system of linguistic signs, beyond the tradition of literature.The focus in the essay is the self; the self is the basic structure and the theme of the text. Crisis shows it?s self-assuredness and points out a dialogue with the nietzschean philosophy. Nietzsche claims that the truth is a rhetorical creation, something which the language produces in the will of power.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Our society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before, which has had an effect on both our personal and professional lives. This change has naturally also changed the way in which organizations are structured and how they communicate ? both internally and externally. Intranets, e-mail and other technical channels are an important part of most organizations in-house communication today.The aim of this study is to examine how the internal communication in a medium-sized firm, CranabSlagkraft in the north of Sweden, works. The focus in the study is on the existing intranet, and if there are any differences in the opinions between the firms leaders and the employees that works in the production.

SummaryHerbal remedies have been used for many years to alleviate various symptoms. They were used in ritual acts to reassure the Gods and as medication. Plants as rhubarb and ginseng were used in China long time ago. The Egyptians had knowledge of herbal medicine such as aloe, myrrh and henbane, 1550 BC. The father of medicine Hippocrates used a large number of herbal medicines, and had many theories on the subject.Different parts of the plant can be used to extract the active ingredients.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.