På dagens livsmedelsmarknad blir innovation och utveckling allt mer aktuellt när kunderna ställer högre och högre krav på livsmedelsbutikerna. När kraven blir högre använder sig företagen av olika strategier, att nischa sig är ett alternativ för att uppfylla kundernas krav. Det finns många aktörer på livsmedelsmarknaden men de med störst marknadsandelar är ICA, Coop och Axfood. ICA har stora andelar på området egna märkesvaror (EMV) och deras EMV-sortiment är uppdelat i sex olika EMV-kategorier. ICA är som tidigare nämns ett av de ledande företagen inom egna märkesvaror. Deras EMV är ett viktigt verktyg då detta medför att de kan erbjuda ett bredare sortiment till kunden.

Problemen som föranlett detta examensarbete är en önskan hos Äppelriket att ge förslag på interna logistiklösningar med hänsyn till de krav som ställs av omgivningen. ICA och Coop ställer krav på deras leverantörer att de ska genomgå en BRC-certifiering och få den godkänd. Förändringar av befintliga processer måste därför ske inom Äppelriket. De problemområden som behandlas i uppsatsen är att truckverksamheten måste elimineras i sorteringshallen samt paketerarnas ergonomiska arbetsvillkor måste förbättras. Dessa problem rör sig i sorteringshallen, vilket är vår avgränsning i denna uppsats.

I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.

Uppsatsens syfte var att ge ett svar på huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hållbar utveckling. Dessutom ämnade vi skapa förutsättningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av två olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nämnaren att båda uppfattas som miljövänliga. Coop Konsum Avenyn som är en stor och välsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken är en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand på omfattande intervjuer med de båda butikernas chefer men även på observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.

Cycle time has a direct influence on number of returnable crates needed and therefore a crucial parameter for cost structure and pricing of the user fec in the pool system.For providing the growing market, number of crates has to increase as well as the utilization of existing crates. To accomplish this aim, cycle time for the whole supply chain has to be fully unravelled and understand.The purpose is to map cycle time and stock movements, to see how, where and when crates are being used in the supply chain. The goal is to make a method of cycle time calculation, together with suggestions of improving the pool system and decrease cycle time.The study has been a combination of qualitative and quantitative research and comprises the three biggest wholesalers in Sweden; ICA, Coop and Axfood. Furthermore have 65 grocery shops, connected to the wholesalers, been investigated and mapped.The study has come to a conclusion that cycle time for an average returnable crate is 19 days. The full-size and half-size crates have a bit longer cycle time, 21-22 days, while Dual Height-crates and shallow haif-size crates have 17-18 days.

Debatten om svenska matpriser har varit en stark motor för den utveckling av dagligvaruhandeln som konsumenterna möter idag. Extrem lågpriskonkurrens, en ökad andel av detaljisters egna varumärken i butik samt en hög koncentration av detaljistledet, är några av de effekter som delvis kan förklaras av allmänhetens krav på sänkta matpriser. Vi har noterat att ledande varumärken såsom Kellogg?s och Gillette, uteslutits från detaljisternas sortiment som ett resultat av misslyckade förhandlingar rörande inköpspris. Detta kan även ses som ett tecken på att den en gång så starke leverantören har fått reducerad förhandlingsstyrka.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

INTRODUKTION: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen, med smärta och infertilitet som karaktäristiska symtom, kan medföra ett stort lidande då den påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebära mycket svåra symtom som påverkar livets alla delar på ett omfattande sätt genom dess inskränkningar på arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rädsla och oro präglar kvinnornas tankar om framtiden.

Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och Coop Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor.

SammanfattningEn av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader.

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

Bakgrund: Under de senaste tio åren har kundtidningsbranschen haft en stark tillväxt och marknaden består idag av 10 till 15 stora kundtidningsproducenter som tillsammans omsätter ungefär 400-500 miljoner kronor med marginaler som ligger runt 10-15 procent (Resumé 2005). De tre största kundtidningarna (Buffé från ICA Handlarnas AB, Mersmak från Coop och Åhléns Klubben från Åhléns) har idag upplagor på ungefär 4 500 000 exemplar per år (Resumé 2003). Detta samtidigt som en undersökning, gjord på uppdrag av Marknadstidningsakademin, visar att 39 procent av de tillfrågade företagen i undersökningen har en kundtidning och ytterliggare 20 procent svarar att de kommer att ha en kundtidning inom två år (Resumé 2003). Med andra ord kommer marknaden utan tvivel fortsätta växa och vi tycker därför att det är viktigt att kartlägga kundtidningsbranschen samt göra en kvantitativ undersökning för att få en förståelse för konsumenternas attityder och tankar om kundtidningar. Frågeställning: Hur ser konsumenternas relation ut till kundtidningar, beträffande känslor, attityder och beteenden? Syfte: Under senare år har kundtidningen blivit ett allt vanligare sätt för svenska företag att marknadsföra sig själva och sina produkter.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).