Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Syfte:Vi ville ta reda på det första intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjänstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första intryck och därmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns på området blev syftet med vår uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första intrycket?. Metod:Metodmässigt bygger vår uppsats främst på litterära verk, artiklar och uppsatser inom området service management. Vi har i hela vårt arbete begränsat oss till att bara undersöka det första intrycket av gästens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i Västsverige påverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. Vårt syfte har varit att öka förståelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och påverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgått ifrån ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssätt i vår ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivå, translokal nivå och samspelet som en mikronivå, lokal nivå inom företaget.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Kontroll och relation är två vanligt förekommande ämnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare är den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder på att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare är avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. Då både kontroll och relation två är viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera ställer vi oss frågan vad som händer om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn då bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation där exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebär en reducerad kontroll.

Syfte:Syftet med denna studie är att öka kunskap om Open Spacemetoden samt för att se hur kreativ och effektiv den är i ettgruppsammanhang. Vi kan tillföra metoder som verksamheter kanta som hjälpverktyg och komma fram till fler lösningar på problemgenom Open Space metoden och bidra med verksamhetsutveckling.Teori:I teorikapitlet beskrivs de teorier som är grunden till dennauppsats. Vår teori bygger på kurslitteratur och vetenskapligaartiklar för att kunna beskriva innovation, kreativitet ochmotivation.Metod:Författarna har varit med i Eskilstuna kommun,vuxenförvaltningens möten vid ett tillfälle. Detta var ettobservationsmöte där författarna satt och observerade deltagarna imötet samt hur de gick till väga med sina problem. Sedanarrangerade författarna en workshop där de fick prova en metodsom kallas Open Space.Empiri/Analys:Vår empiri/analys är indelat i tre delar: ena delen är empiri avvideo, andra delen är en enkätundersökning och den tredje delen ärintervjun.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska länderna Sverige och Finland. Studien är uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhåller. Denna teori utgår ifrån att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre åtskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna är liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhället får mer frihet och ökade rättigheter.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen.