Sökresultat:
5012 Uppsatser om Competent nursing patient satisfaction - Sida 34 av 335
Finns en läkande vårdatmosfär? : En kvalitativ studie om betydelsen av vårdmiljö och bemötande för patienter.
Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.
Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD.
AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed. The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.
När närstående bestämmer : Faktorer som påverkar närståendes beslutsfattande om organdonation
Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.
Brytpunktsamtal på kirurgiska vårdavdelningar- En integrativ litteraturstudie
Bakgrund: I Sverige dör cirka 95 000 människor varje år och runt 80 % av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdfilosofi som bygger på att ge stödjande och lindrande vård när botande vård inte längre är genomförbar. Vid den tidpunkt när patienten drabbats av en obotlig sjukdom sker en brytpunkt, vilket innebär att läkaren identifierar patientens aktuella tillstånd. När brytpunkten är identifierad erbjuds ett brytpunktsamtal. I samtalet planeras det för den kommande palliativa vården.
Sjukhusbibliotekens roll i sjukvården - en fallstudie av biblioteken på Uddevalla sjukhus och på Norra Älvsborgs läns sjukhus i Trollhättan
This study is an attempt to examine how hospital libraries should develop its activities towards their target groups in time of reductions. The method was a case study of the hospital libraries in Uddevalla and Trollhättan. An opinion poll was carried out among a selection of hospital staff, patients, medical researchers and students. In addition a patient group at some wards was observed. The libraries in the study produce an annual report, which presents a proposal for developments.
Information till patient i kris : faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om.
En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.
Hur personer som fått stroke upplever sjuksköterskans omvårdnad
Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.
Det korta mötet ? ur ett patientperspektiv
Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste patientens perspektiv.
Outside the box - Inside care : En deskriptiv studie om effektivitet i vården
The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.
Livskvalitet 2-7 år efter allogen stamcellstransplantation
This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient?s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing.
PATIENTDELAKTIGHETEN I VÅRDEN. EN LITTERATURSTUDIE OM BETYDELSEN AV SAMARBETET MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse
för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.
Vad kan påverka en patient till ändrad livsstil efter hjärtinfarkt? : en litteraturstudie
Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.
Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta på en akutsjukvårdsavdelning
Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study.
Patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning
Att söka hjälp på en akutmottagning kan många gånger innebära ett första intryck i vårdkedjan på ett sjukhus. Mötet på en akutmottagning är ofta kort, därför är det av stor vikt att bemötandet blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgång enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudområden om patienters egna upplevelser på en akutmottagning.
En samtalsanalytisk studie av kommunikativa strategier och professionell interaktion mellan logoped-patient med afasi och arbetsterapeutpatient med afasi
In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.