Brytpunktsamtal på kirurgiska vårdavdelningar- En integrativ litteraturstudie
KommunikationBrytpunktsamtalPalliativ vårdInformationPatientHälso- och sjukvårdspersonalOmvårdnadCommunicationTurning pointPalliative careInformationPatientHealthcare personalNursing
Bakgrund: I Sverige dör cirka 95 000 människor varje år och runt 80 % av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdfilosofi som bygger på att ge stödjande och lindrande vård när botande vård inte längre är genomförbar. Vid den tidpunkt när patienten drabbats av en obotlig sjukdom sker en brytpunkt, vilket innebär att läkaren identifierar patientens aktuella tillstånd. När brytpunkten är identifierad erbjuds ett brytpunktsamtal. I samtalet planeras det för den kommande palliativa vården. Syfte: Studiens syfte är att utvärdera betydelsen av ett brytpunktsamtal på en vårdavdelning. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, där artiklarna i huvudsak var kvalitativa. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl. Två sökslingor användes med sökorden patient, information, Communication, palliative* children, hospital end-of-life och decision-making. kombinerade med booelska söklogiken AND, OR eller NOT. Urvalsförfarandet redovisades i PRISMA. Artiklarna är granskade enligt SBU:s granskningsmallar. Syntetisering till ett nytt beskrivande innehåll har skapats genom sammanslagning av artiklarnas resultat och slutsatser. Resultat: Studien visade att det är mindre vanligt att brytpunksamtal blir av. En av anledningarna till detta var att läkarna hade en rädsla kring ämnet döden. I det fall brytpunktsamtal hölls skulle samtalet vara individanpassat, på så vis skapades delaktighet i den palliativa vårdplaneringen. En god informativ kommunikation ökade förståelsen av sjukdomen därmed blev övergången till palliativ vård lättare att hantera. Slutsats: Genom att fastställa brytpunkten i ett tidigt skede och att bjuda in till ett brytpunktsamtal. Med det ökar förutsättningen för delaktighet genom att patienten får vara med och planera om den sista tiden i sitt liv. Background: In Sweden, around 95 000 people die every year and about 80 % of these people are in the need of palliative care. Palliative care is a philosophy which is built on the thought of giving supporting and easing care when cure no longer is possible. At the time the patient is afflicted of terminal disease occurs a turning point. The doctor identifies the patient´s actual health status and offers a turning point conversation, in which plans for the coming palliative care is made. Aim: The purpose of this study is to evaluate the meaning of a turning point conversation at a nursing ward. Method: The study was carried out as an integrative literature study, where the articles mainly were qualitative. Queries where made via the databases PubMed and Cinahl. Two trails where used with the search words: patient, information, communication, palliative*, children, hospital, end of life and decision-making, combined with Booelska serchelogics AND, OR or NOT. The selection procedure was given account for in PRISMA. The articles were reaffirmed according to SBU. Synthesizing has been made by merging the results and conclusions of the articles. Results: The study shows less frequency in turning point conversations. One of the reasons seemed to be the doctor?s fear of talking about death. When turning point conversations where held the dialogue had to be individually adjusted to create participation in the palliative care planning. A good and informative communication gained understanding for the disease, which made the gradation to palliative care easier to handle. Conclusion: By identifying the turning point in an early stage we give the patient a bigger precondition to participate in their final stage of life.