SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som Coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Syfte: Att skapa en försåelse för innebörden av begreppet Coach samt att differentiera detta begrepp inom den studerade organisationen. Metod: En abduktiv forskningsansats har använts och metoden har varit kvalitativ. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av öppna individuella intervjuer av sju personer med varierande ställning på det studerade företagetTeoretiska perspektiv: De teoretiska perspektiven utgår framförallt från litteratur beträffande Coaching samt annan litteratur om olika ledarskapsstilar. Empiri: Studien har gjorts på ett stort svenska företags lokalkontor i Malmö. Företaget är försäljningsorienterat och tillhandahåller tjänster till konsumenter och företag.

Uppsatsen utgår från en, av mig genomförd, utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa. Relationen mellan Coach och arbetslös klient visade sig ur många avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begränsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde således att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus på relationen mellan Coach och klient.Syftet med uppsatsen är: att med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa, kritiskt granska ett Coachingförfarande med avseende på Coachklientrelationens påverkan på klientens lärande.Mats Alvessons kritiska teori har används som metodologisk utgångspunkt och utifrån det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som använts som främsta analysredskap. Analysen har gjorts främst på de intervjuer som genomfördes med Coacherna under utvärderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojämlikheter i vissa fall uppkommit mellan Coach och klient.

The competitive nature of the automotive industry has always implied a necessity to improve product development concerning time-to-market, cost and product quality. As capacity of computer-aided engineering (CAE) tools has evolved, so has the strive for simulation-driven design. Virtual durability testing using full vehicle models is one of many challenges posed in front of vehicle manufacturers when computer simulations are given a key role in product development.This thesis has been initiated as a preliminary step towards implementing dynamic virtual durability testing in the development of buses and Coaches at Scania. The objective has been to assess the predictability of a full vehicle Coach model and to what level of precision structural loads can be predicted. Previously performed proving ground testing of a Scania Touring Coach has been the basis for the modelling and simulations in this thesis.A virtual model of the Scania Touring Coach has been created in multi-body simulation software package MSC.Adams.

During the last decade executive Coaching has become an increasingly popular method of management development. Few studies have been conducted within this area, especially in Sweden, and little has been said about the construction of management in executive Coaching. The purpose of this master?s thesis is to study executive Coaching from a social constructionist perspective, focusing on the construction of management. The two research questions are: How is management constructed in executive Coaching? How can we understand the construction of management in executive Coaching? Additionally, we identify gender as a social construction of importance and thus include a gender perspective in our analysis.

Problematisering: Det skönmålade begreppet Coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring Coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med Coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på Coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur Coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur Coaching och Coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl Coacher som medarbetare på ett av CityMails lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

Abstract________________________________________________________________Författare/Author Richard TähtinenTitel/Title Youth hockey from a Coach perspective. A qualitative study about Coaches´appreciations concerning youth hockeyThe aim with this study is to strengthen the knowledge about Coaches´ appreciationsconcerning youth hockey. This study contains interviews with three leaders that operate onthe strategic level within youth hockey and three Coaches working with youth players in theages of 11 and 12. I have divided my main results into 4 categories, based on an earlier studyfrom Karin Redelius (2002). These categories include the following themes:1) Competition on the good and the bad2) The importance of winning3) Shake-out versus sports on children’s terms4) Instruction, play and learningThe main conclusions in this study show that leaders on the strategic level appreciate youthhockey in a very similar way.

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om Coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om Coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av Coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en Coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att Coachning påverkar upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av Coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem Coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver Coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan Coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan Coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan Coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan Coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen.

This study was aimed to investigate why team sport Coaches use group training as a part in their build-up training. Issues covered in this study are: "What motives have Coaches in team sports that use group exercise as part of the build-up training?" and "What are the positive and negative aspects experienced trainers of using group exercise as part of build-up training in team sports?". It was a qualitative study, seven interviews were made with team sport Coaches that has used group training as a type of exercise in their built-up training in collaboration with Friskvårdskompaniet. The results showed that the reasons why group exercise were used was different from Coach to Coach for example one motive was to increase the players physically ability.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?Coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i Coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbCoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

Presentation av säljledaren och dennes roll i en försäljningsorganisation. Argumentation för att säljledaren skall arbeta aktivt tillsammans som Coach med säljarna ute på fält..

Uppsatsen syfte är undersöka Coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av Coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är Coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen Coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av Coachning i företagssammanhang.

AimThe aim of the study was to develop a method for the survey of play movement demands and temporal patterns in order to enable a descriptive study of the defensive players in American Football. The overall aim was to  improve the understanding of how American Football is played to create opportunities for enhancement of current or developing new training methods to better suit football.MethodFifty plays from a Division 3 college football game on video from 2005 was divided into sequences of action for one player each from the defensive line, linebackers and defensive backs and analyzed with the video analyzing software cSwing. Every players sequence of action was recorded in a spreadsheet and noted on a scaled football field where distances were measured and together with time stamps from cSwing velocity was calculated.ResultsUsing this method it was possible to describe the play movement demands and temporal patterns which was the main task of the study. The defensive end worked on an average 4.61 seconds per play, the distance was 12.4 meters and average speed 2.5 m×s-1. The linebacker worked on an average 4.35 s per play, 13.7 m and at a mean speed of 3.0 m×s-1.