Based on an analytical overview of post-Communist civil society development in Russia, the present thesis attempts a critical discussion of general civil society theory from the perspective of its relevance for the case study in question. The text consists of three closely interconnected, mutually reinforcing parts. In the first part, major issues of current civil society research are being thematically presented and discussed. The second part concerns itself with the case study as such. It is divided into two parts, one dealing with the relations between state and civil society in Russia, the other with civil society and the individual.

Ett utvecklande ledarskap anses påverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 använt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gångbar såväl i militära sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillämpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frågeformuläret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning användes för att kartlägga den genomsnittlige ledarstilen.

Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska Aftonbladets och brittiska Daily Express nyhetsrapportering under första veckan av tsunamikatastrofen i Asien 2004. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar gjorts: Vad är huvudfokus i rapporteringen? Vilka länder rapporteras det mest ifrån? Vilka personer får komma till tals? Undersökningen grundas på teorier om nyhetsvärdering och medielogik, samt tidigare forskning om kriskommunikation. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys och har utförts med hjälp av ett kodschema. Sammanlagt kodades 223 texter från tre olika genrer; notiser, artiklar och reportage.Resultatet visar att Aftonbladets och Daily Express rapporteringar inte skiljer sig så mycket från varandra.

Kunskap är en förutsättning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krävs för att söka en anställning. Dagens gymnasieungdomar har låg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till många utmaningar för Försvarsmakten gällande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anställd personal istället för värnpliktiga. All personal måste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare på marknaden, något som inte är så lätt. Spe-ciellt när intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strävar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande är majoriteten av de sökande unga män med nordiskt ursprung.

År 2001 presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell trafiksäkerhetsstrateg på uppdrag av regeringen. I strategin framhävde ett antal punkter som ansåg vara prioriterade för att komma till rätta med trafiksäkerheten Denna strategi omarbetades och år 2006 kom en ny upplaga, där en viktig skillnad var att det årlige ska skapas en nationell handlingsplan. Den här rapporten beskriver polisens arbete mot aggressiv körning och hur de nationella handlingsplanerna har förändrat arbetssättet. Dessutom ger den en inblick om vilka som kör aggressivt och vad som kan göra för att motverka denna körstil Studien baseras på intervjuer med fyra poliser från en mellanstor svensk stad. De viktigaste resultaten ä att hastighetsövervakning ar ett prioriterat område i arbetet och det ofta sker med hjälp av civila videobilar.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhället?. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ?åttapunktsprogram? där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter.

Uppsatsen behandlar hur sex svenska tidningar rapporterade om Syrienkonflikten dagarna efter gasattacken i Ghouta den 21 augusti 2013. Den är en fallstudie av en händelse som krävde snabb nyhetsrapportering men där många massmedier saknade reportrar på plats. Undersökningen består av en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar publicerade under tio dagar efter attackens inträffande. Detta undersöker vi med frågeställningarna om vad som är nyheternas huvudfokus, vilka aktörer som får utrymme i rapporteringen samt hur reportrarna behandlar frågan om vem eller vilka som ges skulden för gasattacken.Undersökningen visar att nästan hälften av artiklarna behandlar Syrienkonflikten ur ett internationellt makroperspektiv. Artiklar som behandlar vardagslivet eller flyktingfrågan i Syrien är underrepresenterade.

Vår avsikt är att i denna uppsats utifrån Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av händelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pågått i nästan 12 år. Målet med operationen var att driva den talibanska ledningen från makten, samt att tillfångata Usama bin Ladin och andra ledare inom al-Qaida och därmed få ett slut på den säkra tillflyktsort som al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson är två militärteoretiker som har forskat inom användandet av luftmakt i irreguljära konflikter. Dessa två har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lärdomar som de anser att man bör ha i beaktning då man använder luftmakt i irreguljära konflikter. Fem av dessa lärdomar går att applicera direkt vid en analys på stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar områden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lärdomar går till stor del att skönja i hur stridsflyget har använts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillämpats i mindre omfattning. De två punkter där utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget är inom Undvika civila offer samt Använda markmålsoperationer vid konventionell krigföring.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå.

Sedan 1956 har ungefär 100.000 kvinnor och män deltagit i militära internationella insatser, sanktionerade av FN i mer än 60 länder världen över. Intresset för tjänstgöring utomlands är stort och insatserna i dessa områden kommer snarare att öka än att minska. Arbetet i insatsområdena skiljer sig ifrån det civila i Sverige så tillvida att hotbilden är ständigt närvarande, man är långt hemifrån, möjligheten till kontakt med anhöriga är liten, samt att sjukvårdspersonalen lever tillsammans med dem de är rekryterade att omhänderta. Att under rådande omständigheter som omhänderta en skadad kollega som de har en relation till, ställer stora krav på sjukvårdspersonalens professionalism och det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det är bakgrunden till författarnas intresse kring frågan hur man som sjukvårdspersonal upplever det att vårda en kollega.

Detta arbete har utförts för att visa på att även till synes små hinder och problem inom materialtransporter för vägprojekt kostar stora pengar. Alla data är hämtade från Projekt Rv90 Etapp 3 som Skanska Sverige utförde sommaren 2005 utanför Sollefteå. Arbetet försöker visa på hur det bör fungera inom byggbranschen gällande kalkylering, täkt, transport och mottagning jämfört med hur verkligheten ser ut idag. Eftersom detta arbete kan göras hur stort som helst med noggrannare mätningar och utförligare intervjuer, har undertecknad varit tvungen att begränsa det till den externa materialförsörjning och fördjupning inom de områden som kan kostar mera pengar. Tio personer som dagligen jobbar med detta har intervjuats, för att få deras synpunkter och tankegångar kring detta.

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militärmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militärmusiker fick civil status, men också ändrade arbetsuppgifter. Militärmusikerna förväntades spela i både den militära kontext de kom ifrån, och i en civil kontext som innebar allt ifrån kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden märkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militär kontext, varför man 1982 bildade den värnpliktiga musikkåren Arméns Musikpluton (numera Arméns Musikkår). År 2006 anställdes 15 professionella musiker i kåren, vilket betyder att Sverige åter har en militärmusik under Försvarsmaktens styre.