As a result of the Civil Protection Act, there is an imperative for Systematic Fire Preventive Measures, SFPM. SFPM can be divided in two parts: organisational preventive measures, and documentation of fire preventive measures. The manner in which SFPM is to be conducted is similar to that of the environmental management system ISO 14001. This report provides suggestions how to integrate SFPM with ISO 14001..

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

Syftet var att teoretiskt generera en analysmodell för företag som kan bistå dem med att fastställa möjligheterna till relation mellan varumärke och konsument samt att testa modellen empiriskt. Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen, då vi valde att studera möjligheterna till relation mellan konsument och varumärke via intervjubaserade samtal med konsumenter. Vi använde teoristudier av konsumentbeteende, varumärkesbyggande och relationsmarknadsföring för att generera modellen. Data från konsumenterna låg till grund för att testa modellens hållbarhet. Teoristudierna resulterade i en analysmodell som testades empiriskt på konsumenter.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om människor som inte är engagerade i detta. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor och församhälleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på studiens frågor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två delar.

Internrevisionen genomgår förändringar bland annat i och med Koden och SOX, därför är det intressant att ta reda på hur internrevisorer, externrevisorer och styrelseledamöter anser att internrevision i Sverige fungerar i dagsläget, samt om det föreligger skillnader mellan dessa gruppers åsikter. Vidare frågas om internrevisionens relationer till ovan nämnda grupper och övriga delar av företaget fungerar optimalt eller om det finns förbättringsmöjligheter som kan bidra till att internrevisionen skapar mervärde. Därför lyder uppsatsens huvudfrågeställning: Hur kan internrevisionens relationer utvecklas för att skapa mervärde? Uppsatsens syfte är att kartlägga hur internrevisionen interagerar med styrelseledamöter, externrevisorer och andra funktioner inom företaget. Baserat på detta ska vi sedan identifiera utvecklingsområden samt visa vad som är viktigt i internrevisionens relationer för att funktionen ska kunna skapa mervärde.

ABSTRACT:Begreppet ?våld i nära relationer? associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i enohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gådjupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så,vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligenvåra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställtsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Studiens syfte är att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhåller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjälpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. Utgångspunkten för studien har varit den kinesiska synen på relationer, guanxi och den västerländska nätverksteorin. En jämförelse mellan dessa två synsätt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. Därefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremål för koppling mellan teori och praktik.

This essay will try to explain and compare the different development steps which Croatia and Bosnia-Herzegovina have taken after the war. How could countries with such similar backgrounds develop in such different ways? By analyzing and comparing the two countries the purpose was to examine how these countries which had so much in common could develop in so different ways. My two questions are: What similarities and differences are there between the development which Bosnia and Croatia have taken after the war? Why have Croatia succeeded and not Bosnia?My analysis showed that the main reason to the difference between these countries was that Bosnia is divided; all ethnic groups in Bosnia only consider what's best for their own ethnic group and not what's best for the country. Croatia however has expelled the Serbs which made it easier for them to have a succesfull democratic development. .

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

abstractThe aim of this essay is to try to convince the reader that relativism and postmodernism (the latter implying the former, but not the other way around) can be reasonable methods for the social sciences, rather than the irresponsible play of ?extremes? theories of this kind sometimes are made out to be.The intention is to do this by way of the later Wittgenstein, the philosophy of whom is the foundation for what is termed relativism and postmodernism in this essay (definitions of a kind that are here claimed to be missing from the discourse of the social sciences). The essay also contains an empirical presentation/analysis, displaying the Wittgensteinian theory through an aspect of the American Civil Rights movement of the 1950s and -60s..

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation.