This essay tries to explain how Swedish donor organisations are working with democracy in foreign aid. Three case studies of Sida, LO-TCO Biståndsnämnd and Rädda Barnen aims to give an overview of Swedish donor organisations, their work with democracy aid, evaluation and the problems with foreign aid. With Carothers theory of democracy aiding I analyse the success of Swedish democracy promotion, how civil society contributes to democratizaion and how democracy is measured.I find that Swedish democracy aid overall is successful due to a wider perspective of the term democracy. When democracy involves human rights it gives the donor a possibility to work with democracy promotion in a more extensive area and especially in the civil society. The essay stresses the importance of being subjective when evaluating and that one have to focus on the definition of democracy in each specific case.

The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

How stakeholders can influence EU in global environmental politics and what consequences and risks this brings are heavily debated. Some scholars argue that civil society are being disenfranchised from the global political arena while others seem to find them having influence in areas where they normally shouldn´t have any influence. In this this paper I will compare the Europan Union policy on GMOs with the process in producing the Water Framework Directive using an analytical framework to study the level of stakeholder influence. Following the framework I will use two types of data namely NGO participation and Goal attainment. The data once summarized will be analyzed by using the methods of process-tracing and counterfactual analysis.My conclusions regarding both cases are that stakeholders, most notably, were able to influence policymaking in EU by using the internal revisions and by networking in smaller partnerships.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

SammanfattningFörskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett brasamarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnåstudiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter tillförskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet ärbaserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva.Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå.Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur kommunens organisation påverkar möjligheten till en helhetssyn. Vidare vill vi också undersöka om en fungerande eller icke fungerande samverkan kan påverka helhetssynen. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå ifrån tre frågeställningar.? Hur anser handläggarna att en indelning i specialiserade enheter kan påverka helhetssynen kring enskilda personer?? Hur beskriver handläggarna att samverkan fungerar mellan olika enheter inom socialtjänsten?? Krävs samverkan för att kunna ha en helhetssyn?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet var både målstyrt och ett bekvämlighetsurval och innefattade handläggare och enhetschefer som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänsten.

In autumn 2010, the Division of Civil Engineering at the Swedish building contractorPEAB made a campaign to increase the number of reported incidents. Informationwas sent to the branch manager who was responsible to enlighten the employees onthe establishment. The goal of PEAB Division of Civil Engineering is to have at least 10reported incidents per accident that generate more than 8 hours absence. Therefore,it is important that the employees understand how the report system for incidentsworks. The number of reported incidents differs between regions.

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

Äldre som bor på särskilt boende är beroende av att den personal som arbetar i verksamheten samverkar för att resurserna ska tas till vara på bästa sätt och därigenom tillförsäkra den boende skälig levnadsnivå. Syftet med studien var att, med fokus på ansvar och arbetsuppgifter, beskriva samverkan mellan områdeschef och sjuksköterska på ett särskilt boende. I studien användes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer. Områdeschef är den som har budget- och personalansvar och ansvar för verksamheten, och sjuksköterskan har det medicinska ansvaret. Studien visar att upplevelsen av samverkan på det särskilda boendet är positivt.

Studien belyser pedagogers syn på samverkan mellan pedagoger, barn och föräldrar samt hur deras syn förhåller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar är konstanta och inget som pedagogerna kan påverka så som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgången som pedagoger och föräldrar har. Inre ramar innebär faktorer som är föränderliga och som aktörerna på förskolan kan påverka. I begreppet aktörer lägger vi de som medverkar i samverkan, det vill säga pedagoger, barn och föräldrar.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.