Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens gällande deras gemensamma arbetssätt, gemensam kartläggning. Vårt syfte har varit att studera handläggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gällande arbetssättet gemensam kartläggning och belysa detta. Uppsatsens frågeställningar lyder följande: Hur ser samverkan gällande gemensam kartläggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad främjar en bra samverkan? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi använt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion..

The purpose of this thesis is to evaluate the extent of the civil rights political participation on a municipality level. The starting-point is the participatory democratic theory. I have chosen to make a case study of the extent of participation among KPR ? the board of the pensioners in the municipality of Skara. KPR is represented by fourteen members from the seven existing associations for pensioners.

The downsizing of the Swedish armed forces during the late 20th century and early 21 th century has caused several thousand people to choose a different career. This undergraduate thesis investigates the self-observed employability and work-place competence of a number of Swedish armed forces officers who has made the transition to a civil career. The thesis seeks to answer questions about how the transition is comprehended, how military merits and competences are valued in civil work places and which differences in ability to use their competences the respondents experience. The study is made using qualitative interviews, which are analysed using a miexed method inspired by phenomenological method. The findings include that the essence of the respondents emplooyability is a shared work indentity as miltary officers and a common experienced problem in translating their merits.

In recent years, many efforts on nuclear disarmament and non-proliferations have been made by non-nuclear states and civil society. The dissatisfaction has motivated non-governmental organizations to pursue a ?humanitarian initiative? based on international conferences aimed at highlighting the humanitarian consequences of certain arms and nuclear weapons. This study examines the five key roles, according to Rapport et al. (2012), that civil society organizations have played in the establishment of arms control conventions, more specifically the Mine Ban Treaty, also called Ottawa Convention, and the Cluster Munition Convention.

Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

The increasing significance of social economy as a concept is linked to general global processes such as the crisis of the welfare state, neoliberal globalization, anti-bureaucracy tendencies and decentralization, but also to a growing political interest in human rights and social development. In Sweden the idea of the social economy generates wide support within civil society as well as within the government and across party political boundaries. Furthermore, what is problematic in this context is the fact that the discussions on the subject tend to be relatively uncritical and often it seems as if though the expansion itself is the main objective. The emphasis on cooperation and the third sector in terms of welfare production implies a set of risks in relation to state responsibility, democracy and the autonomy of civil society. This paper aims to explore those risks and how they can be dealt with within the Swedish context..

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.