Möjligheten att bestämma sin position med ett par meters noggrannhet varhelst på jordklotetman befinner sig har med tillgången till GPS blivit möjligt för alla som investerar i en GPSmottagare,således även Försvarsmakten. GPS har dock begränsningar som gör att tillgångentill tjänsten kan blockeras med enkla medel av såväl systemets ägare som andra. I Försvarsmaktenfinns det anvisningar inför anskaffandet av satellitpositioneringssystem som gör gällandeatt detta endast skall utgöra ett komplement till andra redundanta metoder. För militäraändamål har GPS ofta integrerats tillsammans med tröghetsnavigering där de båda metodernakompletterar varandra. Utan tillgång till GPS kommer positionsfelet i ett sådant system efteren kortare tid växa sig stort.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Gerillakrigföring som metod i konflikter som inte är mellanstatliga är aktuella att studera ur ett svensktperspektiv. Ett ökat internationellt militärt åtagande föranleder valet av ämne, samtidigt som okonventionellatillvägagångssätt omgärdas av fascination. Uppsatsen undersöker vilka faktorer som ligger bakomframgångar med gerillakrigföring, i syfte att öka medvetenheten om de företeelser som behöver uppmärksammasi en konflikt med gerillakrigsinslag.I arbetet utnyttjas en induktiv metod kombinerad med fallstudier. Inledningsvis skapas en definitionsgrundför gerillakrigföring. Därefter prövas teorin om krigföringens principer som framgångselement på krigen iAlgeriet (1954-62) samt Malaysia (1948-57).

Chefen för amerikanska marinkåren beslutade 2005 att påbörja utvecklingen av konceptet DistributedOperations (DO). Syftet med konceptet är bland annat att möta utmaningarna inom upprorskrigföring och?Small Wars? som kännetecknas av asymmetriska förhållanden mellan parterna. Grundidén medDistributed Operations är att skapa en fördel över motståndaren genom att uppträda utspritt ellerkraftsamlat och hela tiden kunna avge understöd till den ?lägsta enheten?.

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfält innebär att anpassningarbehövs/krävs för att uppnå interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthållighet inom ramen förmanöverkrigföring eftersträvas en förenklad logistik på stridsfältet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/bränsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gäller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte är att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/bränsle inomFörsvarsmakten. Vidare är uppsatsens målsättning att identifiera problemområden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer.

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd.

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..