Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

The purpose of this study was to find out how caregivers experienced their psychosocial work environment at three municipal homes for old people. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) was used in order to study different dimensions of the work environment, and questions about health, sickness presence and sick leave were included. The questionnaire was answered by 86 out of 112 participating caregivers (77%). The results showed that the caregivers experienced high demands at work. The degree of feedback and influence at work was low, but they reported that their work was highly meaningful and that they usually received social support at work.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Den höga sjukfrÄnvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrÄnvaron i sÄvÀl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna pÄ en distributionscentral upplever det hÀlsofrÀmjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt pÄ företaget. De anstÀlldas upplevelse av det hÀlsofrÀmjande arbetet mÀttes kvantitativt genom en enkÀtundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade pÄ tvÄ enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄ företaget verkar ha förbÀttrats. De anstÀlldas motivation, trivsel och upplevelse av stöd frÄn förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

Bakgrund: Fetma/övervikt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÀrlden. Fetma Àr en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömÀssiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohÀlsa. Detta har visats ha en negativ pÄverkan pÄ dessa personers livskvalitet dÄ de ofta möts av fördomar samt att de upplever begrÀnsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hÀlsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förÀndras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgÄtt bariatriska operationer.

FrÄgan om chefers ledarskaps pÄverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning pÄ omrÄdet, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det gÄr att se nÄgon koppling till medarbetarnas frisknÀrvaro. Med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frÄgor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknÀrvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet Ät, i sÄ fall hur, mellan de chefer som har hög frisknÀrvaro och de med mellanhög och lÄg dito? Min slutsats Àr att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behÄller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet Àr att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumÀrke samt se hur uppfattningen förÀndras under deras anstÀllningstid. Bakgrunden till studien baseras pÄ samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumÀrke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgÄngspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer pÄ IKEA Jönköping.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Att mista ett barn redan innan det Àr fött Àr en traumatisk upplevelse för förÀldrarna. Andelen av intrauterin fosterdöd dvs. dödfödda barn födda efter graviditetsvecka 28 Àr ca 3-4/1000 av födda i Sverige. Den bakomliggande orsaken Àr ofta okÀnd. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera arbetsmetoden avseende kuratorns psykosociala arbete med förÀldrar som fÄtt ett dödfött barn.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hĂ€lsa, sjukfrĂ„nvaro och sjuknĂ€rvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstĂ€mningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, Ă„lder, befattning och arbetstidsförlĂ€ggning. Motionsgrad utgjorde sĂ„ledes bĂ„de beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkĂ€t till 300 medarbetare pĂ„ ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hĂ€lsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lĂ€gre stress gav lĂ€gre sjukfrĂ„nvaro.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hÄllbara verktyg i skapandet av ett dagligt lÀrande i syfte att stÀndigt förbÀttra och utveckla verksamheten för att kunna stÀrka sin konkurrenskraft. PÄ senare Är har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lÀrande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgÄngspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lÀrande?, undersöka hur första linjens chefer pÄ Scania stimulerar dagligt lÀrande pÄ arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.

Detta Àr en kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angÄende en pÄgÄende omorganisering inom socialtjÀnsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal frÄn sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgÄende bild av hur en omorganisering kan pÄverka personalen. Forskning har visat att förÀndringar pÄ arbetsplatsen Àr en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, sÄsom bland annat stress och utbrÀndhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gÀllande omorganisering Àr delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen pÄ denna socialtjÀnst var positivt instÀllda till denna förÀndring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förÀndring var starkt nÀrvarande pÄ denna arbetsplats..

1999 mördades tvÄ poliser i Malexander. 2007 skedde Ànnu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjÀnsten basunerades ut i media ? men hur mÄnga vet vad som hÀnde med kollegor och anhöriga efter hÀndelsen? Fick de nÄgot stöd eller lÀmnades de att sjÀlva hantera sina upplevelser? DÄ vi sjÀlva snart Àr fÀrdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhÀndertagandet ser ut om vi sjÀlva eller nÄgon kollega skulle rÄka ut för nÄgot. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur arbetet med debriefing har förÀndrats mellan de tvÄ polismorden.

Att genom behovsskattningar kartlÀgga anstÀlldas psykologiska drivkrafter, för att bÀttre kunna anpassa arbetet efter individens behov Àr en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstÀmmelse mellan person-arbete ger upphov till mÄnga fördelar pÄ sÄvÀl individ- som organisationsnivÄ. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer anvÀnder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som anvÀnt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och Àven utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bÀttre kan anpassas efter individens behov.