Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga Chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli Chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga Chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga Chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga Chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga Chefer och andelen Chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga Chefer.

Organisationer har behov av framgångsrika ledare och transformellt ledarskap har visat sig vara den mest effektiva ledarskapsstilen. Det är vanligt att skattningar av ledarskap görs både av Chefer själva och av deras medarbetare, så kallad 360 graders undersökning. Syftet med studien var att undersöka chefen och bedömarnas skattning av transformellt ledarskap samt hur detta relaterar till bedömarnas skattade effektivitet. Undersökningsdeltagarna kommer från ett företag inom pappersindustrin. Det var 89 Chefer som skattade sitt ledarskap och 691 medarbetare, kollegor och Chefer som i sin tur skattade Chefers ledarskap genom en webbenkät bestående av multifactor leadership questionnaire, som mäter transformellt ledarskap, samt frågor om självskattad effektivitet.

Arbetet behandlar Chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra Chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar Chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska Chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är Chefer.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska Chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska Chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur Cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska Chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer än vad svenska Chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska Chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande operationer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur Chefer, medarbetare och samordnare ser på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka Chefers, medarbetares och samordnares syn på ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har Chefer, medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har Chefer, medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll påverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens Chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem stycken mellan- och första linjens Chefer valdes ut för studien. Resultatet visade på att chefsstödet roll gällande krav och kontroll inte har så stor inverkan på de intervjuade mellan- och första linjens Chefer men att chefstödet roll gällande stressreduktion var väldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits så hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits är att såväl mellan- som första linjens Chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Föreliggande examensarbete är en kvalitativ undersökning om förutsättningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens Chefer i en organisation i förändring. Stora organisatoriska förändringar bland svenska företag, myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens Chefer, som därmed har fått större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsättningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens Chefer. Fyra olika frågeställningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman är förändringar och krav, synen på kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

Forskning visar att kvinnliga Chefer har andra förhållningssätt än manliga Chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga Cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga Chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga Chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk..

I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta Chefer inom det svenska näringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring Chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgångsfaktorer som dagens Chefer besitter. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på Cheferna i studien med hjälp av en intervjuguide som baserades på en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Chefen som byggherre, en analys av empiriskt material baserat på förstaledsChefer Seminariedatum: 2006-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Pawel Bogdanski, Carla Bruno Picasso, Marta Kardach, Monika Salamandra Handledare: Christine Blomqvist Fem nyckelord: erfarenhet, personlighet, utbildning, verktygslåda, ledarstil Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra Chefer som innehar sin första chefsposition med Chefer som tidigare haft en eller flera chefspositioner. Metod: kvalitativ forskningsstrategi, induktiv ansats. Teoretiska perspektiv: den demokratiska och den auktoritära ledarstilen. Företagsmiljön påverkar chefs- och ledarskapet. Empiri: Empirisk studie som baseras på förstaledsChefer.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens Chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens Chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan Chefer på linjenivå på ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, där vi dels fokuserar på deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utsträckning nationalkulturen påverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie på linjechefsnivån dels på Saab i Trollhättan och dels på Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens Chefer använts.

Hur upplever första linjens Chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens Chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens Chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens Chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra Chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa Chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur Chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras Chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra Chefer samt tre strateger intervjuades.