Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att Chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de Chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur Chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att Chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga Chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetsChefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån Chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som Chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre Chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga Chefer anses ha.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- Chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är Chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges Chefer kvinnor.Manliga Chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli Chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga Chefer har intervjuats.

Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet Chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och Chefer tänker kring begreppet "tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning.

Huvudämne: Att studera operativa Chefers förmåga att samverka med sina medarbetare och anställda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstå hanteras för att få denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par år tillbaks har vi båda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningsChefer vilket medförde goda förutsättningar för att få till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstå Chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer av främst operativa Chefer på olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vårt syfte.

Idag är de flesta hälsomedvetna och många företag har börjat uppmärksamma vikten av friska och välmående medarbetare och vill verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hälsofrämjande ledarskap och vilka förutsättningar Chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbättra sin hälsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med två konsulter, tre Chefer och tre medarbetare på olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att hälsofrämjande ledarskap bygger på Chefers övergripande kunskap om hälsans komplexitet och förmåga att se till både företags och individers behov. För att skapa hälsofrämjande förutsättningar krävs genomgripande och långsiktiga strategier och att Chefer aktivt arbetar med att få ledning och medarbetare delaktiga i hälsoarbetet..

Syftet med studien är att studera huruvida relationen mellaninternrekryterade Chefer och deras medarbetare påverkar medarbetarnasupplevelse av Chefernas ledaregenskaper. Vidare är syftet att studerahur medarbetare upplever sina internrekryterade Chefer utifrånKunskapsanpassat ledarskap. Denna studie använder sig av enkvantitativ metod och utgår ifrån en deduktiv ansats. Studien användersig av en enkät med 53 flervalsfrågor som delades ut till medarbetare påfem olika företag. Totalt svarade 70 respondenter.

Delat ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har Chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att Chefer ska få till stånd ett delat ledarskap och vad som bör stå i en handbok för Chefer som är intresserade av delat ledarskap..

Med vår kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen ? en studie om vilken betydelse Chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen går till i ett företag när man rekryterar in nya Chefer. Syftet är att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande Chefer vid en chefsrekrytering. Skälet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill få en inblick i hur det går till i det utvalda företaget och varför de väljer att hantera sina chefsrekryteringar så som de gör. Men vi ville även undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom området samt kunna bidra med något nytt utifrån studien till forskningen.

I takt med att samhället och hälso- och sjukvården förändras torde det vara så att ledare ständigt hanterar minskade resurser som kan påverka arbetsförhållanden. I en tid då behovet av engagerade medarbetare är som störst, är arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhållningssätt och handlingar påverkas av förväntningar, krav och faktiska förhållanden på arbetet. Ledarskapet måste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstår på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens Chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.

Den här studien belyser hur åtta Chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur Chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ?På vilket sätt använder Chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika Chefer.

Studien belyser fenomenet lågpresterande Chefer i större organisationer.Den har två frågeställningar:A: Hur bör organisationer möta lågpresterande Chefer?B: Hur möter organisationer lågpresterande Chefer?A studeras i första hand teoretiskt genom den litteratur som finns i ämnet.B belyses genom egna intervjuer om erfarenheten hos några stora företag eller organisationer.Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer och som analysinstrument har Hertzbergs version av Critical Incident-metoden använts.Litteraturstudien resulterade i följande hypoteser:? De Chefer som lågpresterar i förhållande till de sex företagskulturella målen och inte heller klarar att leverera resultat är på väg att bli eller är redan uppsagda.? De Chefer som lågpresterar på något av de sex målen gällande företagskultur men klarar att leverera resultat finns kvar inom organisationen och är då föremål för åtgärder som utbildning, omplacering eller liknande.? Organisationers förväntningar på en chef är samstämmiga med de sex egenskaperna gällande företagskultur som den goda ledaren ska ha för att anses vara en god ledare samt en sjunde förväntan om kompetens och förmåga att leverera resultat. De brister som jag kommer att finna kommer att beröra eller gälla någon av dessa sju.Utifrån intervjustudien kunde bara den sista hypotesen bekräftas.Intervjustudien gav flera intressanta svar på hur organisationer möter lågpresterande Chefer. Bland annat såg man Rekrytering, Utbildning/coachning och Omplacering som viktiga strategier för att undvika lågpresterande Chefer. När det gäller förändringar på sikt sågs möjligheten att få bort prestigen med chefsjobb som en viktig del samt att alla chefsjobb borde vara på 3-årsperioder.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter Chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex Chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan Chefer och HR medarbetare.